- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Första delen /
121

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ivan Groznyj i ryska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IVAN GROZNYJ I RYSKA LITTERATUREN.

121

Av ett visst folkpsykologiskt intresse är det att taga kännedom
om de folkvisor, som behandla Groznyj, ty den bild, som
folkdikten ger av den vanvettige despoten, är en helt annan än
historiens.

Med Groznyj återupptogs den episka folkdiktning, som
avbrutits efter bylinorna om solfursten Vladimir. Denna stora lucka
i den oskrivna litteraturen är svår att förklara. Näppeligen kan
tomrummet motiveras därmed att dessa poetiska traditioner skulle
hava utplånats ur folkmedvetandet, innan de hunnit upptecknas,
ty något spår skulle väl ändå ha bevarats till eftervärlden, och
då Vladimirs avlägsna regering fortlevde på de ryska
homerider-nas läppar ända in i det nittonde århundradet, kunde de närmast
följande seklen icke hava totalt sopats bort av tidens
glömska-Ej heller saknades episka stoff: tatarkrigen, Tsarigrads fall och
delfurstarnas ständiga fejder voro väl ägnade att sätta den
poetiska folkfantasien i rörelse. Och ändå finnas knappt några
antydningar därom i folkepiken.

Man misstar sig därför näppeligen, om man sätter denna brist
i samband med den ryske bondens fredliga natur och hans
likgiltighet för furstarnas krigiska bragder. Om Vladimir blev hjälten
i en stor cykel, så var det visserligen icke på grund av hans
krigiska eller politiska förtjänster och icke ens för sitt nit om
kristendomen (han hade ju av kyrkan upphöjts i apostolisk rang
genom titeln Ravnoapostolnyj), utan det var rätt och slätt av det
skäl, att fursten betraktades såsom en vänsäll, rik och frikostig
husbonde, under vars faderliga regemente den ryske jordbrukaren,
bonden, fick äta och dricka i rik måtto. Och hans »paladiner»
— att särskilt nämna Ilja av Murom — vunno ej sin popularitet
genom martialiska bedrifter, utan genom sina moraliska
egenskaper: oegennytta, givmildhet och omsorg om de fattiga. Det hör
till den ryska historiens egendomliga motsättningar, att detta fred-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/1/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free