Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ivan Groznyj i ryska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAN GROZNYJ I RYSKA LITTERATUREN. 123
er i kitteln koka skall, bojarer!»] Detta är den lustiga historien
om huruledes Ivan fick namnet Groznyj, den »gruvlige», den
hotfullt skrämmande och skräckförlamande.
Likasom tsar Peter ofta iklädde sig en tjänares skepelse och
roade sig med att spela undersåte inför sin låtsade tsar
Romo-danovskij, hade ock Ivan Groznyj i sina ljusare stunder sådana
pojkaktiga påhitt, då han t. ex. utnämnde en tatarisk »knös» (knjaz)
till storfurste eller tsar och inkognito strövade kring på Moskvas
gator. En slik humor behagade den ryske musjiken, som i den
»gemene» tsaren såg en ny Harun al Rasjid, den där ville känna
folkets verkliga behov och böta de sociala revorna. För folket
vart Ivans grymhet därför ofta blott ett uttryck för hans omutliga
stränghet och rättvisa. I en folkvisa prisar tsaren sina
kämpar-för att de lemlästat och dödat hans egen svåger »Mastrjuk-tataren»,
och i en annan vältes ansvaret för mordet på tronföljaren Dmitrij
— denna skräckfulla scen, som Rjepin så förträffligt fästat på
duken i Tretiakovs galleri i Moskva — från den brottslige fadern
på den elake Maljuta Skurlatov. Ännu ett dråpligt exempel ur
denna rika litteratur må anföras.
Tsaren fick en gång på »bojartorget» i Moskva se, huru
stadsmyndigheterna (*burmistry») pryglade en ung man, som hade
stulit 40,000* rubler och diverse kläder. Tsaren lät kalla
brottslingen till sig och erfor då, att denne tagit »guldkassan» från
rövare och supit upp pengarna på krogen, men givit kläderna åt
barfotingar. Tsaren vart då högeligen förgrymmad och befallde
rådmännen, att de skulle ersätta den unge mannen såväl för sveda
och värk som för den vanära, han lidit!
Och då tsaren dragit sin sista suck, anade folket instinktivt
onda tider för Ryssland och sörjde förlusten av denna
vidunderliga kraft. I en visa yppas den misstro, som man hyste för
strje-litser och bojarer, och tsaritsan klagar:
* Denna siffra tyckes ha varit kulmen för den ryske bondens uppfattning i
fråga om aritmetiska begrepp. Vid angivande av stora härskaror, t. ex. under
tsar Peters krig med Karl XII, figurerar ofta detta tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
