Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ivan Groznyj i ryska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAN GROZNYJ I RYSKA LITTERATUREN. 125
göra därmed? Men vi behöva det, ty vi måste underhålla våra
krigshärar. Låt oss ta ut två tredjedelar guld ur tunnan och
lägga dit sand i stället.» Allmänt bifall! Sagt och gjort! Och
så utfördes samma knep, som så ofta tillämpats i de ryska
varuleveransernas historia.
Men då de kommo till gubben vid kyrkan och gåvo honom
den falska tunnan, sade den åldrige kyrkobyggaren: »Du ryske
tsar Ivan Vasiljevitj Groznyj! Du har själv fört in sveket i det
rättrogna Ryssland, och varken du eller någon annan skall
hädanefter kunna utrota det. Du är själv skuld till allt detta onda,
tsar! Varför sökte du bedraga mig?» Tsaren grät ångerfull och
bjöd gubben vilken tunna som helst, men denne svarade: »Jag
behöver ej ditt guld, ty jag kan leva det förutan. Men jag
behöver sanning och rättvisa. Du har infört sveket i Ryssland.
Farväl, tsar, drag dina färde och regera!»
I samma ögonblick försvunno ur allas åsyn både kyrkan och
gubben, och intet spår syntes av dem. Men tsaren förstod nu,
att det var Gud Fader.
Det ligger en fruktansvärd satir i denna folksägen, som visar
den ryske bondens sarkastiska humor i skarpaste belysning. Den
lilla historien avspeglar hela Rysslands historia intill Nikolaj II:s
dagar och innehåller en fruktansvärd lärdom för det oansvariga
tsardömet.
Man talar om ödesdigra vändpunkter i Rysslands historia, t. ex.
slaget vid Poltava, Moskvas brand eller livegenskapens upphävande.
Ryssland har i själva verket haft endast en stor kris: det var efter
Ivan Groznyjs död, då det skulle visa sig, om hans verk bestod
provet ännu efter den maskstungna dynastiens utdöende. Trots
den oerhörda anarkien med inre och yttre fiender, trots de falska
tronpretendenternas virrvarr och bojarernas ränker gick Ivan den
förskräckliges rike efter svåra skakningar — den stora oredans
stormiga dagar — hälbrägda ur spelet och slapp att dela Polens
öde. Och vad som ännu återstod av ett självständigt adelsvälde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
