Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »Faderliga testamenten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ÅTTONDE KAPITLET.
Här må endast anföras Pososjkovs högst egendomliga mening
om ett av den moderna samfärdselns allra viktigaste hjälpmedel,
nämligen den då i sin linda liggande posten. Om dåtidens helt
visst ytterst blygsamma ryska postväsende skrev han:
»Främlingarne hava från vårt land gjort ett titthål till sitt eget, så att man
i utlandet vet, vad som händer i Ryssland. Därigenom bliva
utlänningarne rika, men vi fattiga, ty tysken bestämmer
marknadspriserna. Funnes det ingen post, skulle utsikterna vara jämnare,
enär ingendera då visste av den andres behov och förråd. Detta
hål borde därför stoppas till, och alla resande övervakas på det
skarpaste.»
Det är besynnerligt, att en äljes så praktisk man som Pososjkov
ej kom på den enkla idén, att ryssen även å sin sida borde från
utlandet göra en tittglugg till sitt eget land och rapportera, vad
som föregår hos främlingar, likasom tsar Peter vid
Neva-myn-ningen öppnat ett fönster västerut. Denna andliga begränsning
kom sig åter av Pososjkovs religiösa intolerans, den mörka sidan
av hans ganska motsättningsfulla väsen. Sin halsstarrigt ortodoxa
trosbekännelse nedlade han 1709 i en år 1863 tryckt skrift
»Uppenbarlig spegel», vars fullständiga handskrift finnes endast i
ett exemplar (i Kazans andliga akademis bibliotek). Han
sammanfattar häri resultaten av sina personliga erfarenheter på det
sedligt-religiösa området och gör från sin högkyrkliga ståndpunkt
hätska polemiska utfall mot allt, vad han kallar otro och vantro.
Först riktar han sina grova hugg mot raskolnikerna (sekteristerna),
i vilkas utbredning på den ryska jorden han ser ett verk av
den onde i samband med antikrists snara tillkommelse. Mot
detta kätteri förordar han ett oförsonligt utrotningskrig:
»Raskol-nikernas benknotor böra slås sönder och brännas, förvandlas till
aska och strös ut i otillgängliga träsk, så att sekteristernas
lärjungar ej kunna samla dem och göra dem till föremål för
dyrkan.» Såsom den innersta orsaken till detta kätteri betecknar han
folkets råa halsstarrighet — i grund och botten samma
omständighet, som drev honom själv till en motsatt ytterlighet och
fanatism. Men icke ens här förnekar sig Pososjkovs praktiska blick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
