Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »Faderliga testamenten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ÅTTONDE KAPITLET.
popen ej behövde »lukta av gödsel» och ej förnedra sig till
bondens arbete vid plogen och lien — härutinnan överensstämde
aristokraten Tatistjev med demokraten Pososjkov.
Då Tatistjev vid 65 års ålder ändade sitt mödosamma liv år
1750, skrev han på dödsbädden ett rörande avskedsbrev till sin
son (det upptäcktes först år 1886). Det har till tydlig förebild
popen Silvesters epistel till sin son och utgör, likasom den, en
sammanfattning av de moraliska bud, som han uppställt i sin
Duchovnaja, men med särskilt betonande av det religiösa
momentet. Och döden träffade honom ej oförberedd: då hans
efterlevande ville beställa likkistan av en bysnickare, befanns det, att
han redan flera år förut hemligt låtit förfärdiga sitt sista viloläger.
Huru mycket Tatistjev än skiljer sig från popen Silvester och
musjiken Pososjkov, kan man dock följa den ryska utvecklingens
inre gång hos dessa tre. Och hela den petrovska reformperioden
var i själva verket icke så plötslig som mången torde ha
föreställt sig. Tsar Peters gigantiska kraft satte verket i rörelse, men
inånga samhällskrafter under senare delen av det sjuttonde
århundradet hade redan gjort sitt förberedande värv. Där var dels
den nya kyrkligt-litterära rörelsen från Kiev genom polskt
inflytande, dels enstaka sociala företeelser i Ryssland, varav några
väsentliga drag i de följande kapitlen skola antydas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
