Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den förste store panslavisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE STORE PANSLAVISTEN.
163
reformeringsplaner och hans kritik av det dåtida Rysslands
materiella ställning. Av naturen är Ryssland, såsom han med rätta
påpekar, rikare än något annat land, och det kunde bliva
hundrafalt rikare. Orsaken till fattigdomen söker han dels i det dåliga
jordbruket och det hårda vinterklimatet, dels i de förmögnares
lyx i klädedräkt, dels i »dåliga grannar och gäster» (= köpmän),
vilket han närmare utreder i det merkantila kapitlet, dels ock i
den glesa befolkningen. Det sistnämnda missförhållandet
tillskriver han flerahanda orsaker, först och främst det skadliga
inflytandet av främlingar, särskilt tyskar, som föra ut ur landet
spannmål och andra livsförnödenheter och slå under sig industrien,
men översvämma Ryssland med skadliga lyxartiklar. Även
anfallen från Krims tatarer och de genom bristen på stenhus
vanliga eldsvådorna vore ägnade att minska folkmängden.
Tvångsutvandringen till Sibirien vore ock menlig, så länge det ej
funnes industri och yrkesflit i Sibirien. Såsom medel att höja
nativiteten föreslås fria bostäder åt nygifta kolonister, tidiga
äktenskap (med billiga bröllopsfester och måttlig avgift åt prästen!)
samt förbud mot äktenskaps upplösning.
Vidare klandras statsmonopolet i fråga om
brännvinslagstiftningen, ty därav vållas fördärvliga förpaktningar, krogrörelse,
spioneri, angivelser och demoralisation. Likasom Tatistjev
ansåg Krizjanitj, att det skulle supas mindre i Ryssland, om det
funnes privata krogar! Den ryska dryckenskapen vore ej
medfödd, utan härrörde från den privilegierade bykrogen och
hovseder från Ivan Groznyjs tid, då nykterhet betraktades såsom
underlåtenhetssynd mot Gud och tsaren. »Det supés nog i andra
länder också, men ingenstädes så vidrigt som hos oss i
Ryssland.» Även de stränga bestämmelserna rörande fastor måste
leda till omåttlighet i dryckenskap.
Likaledes kritiseras det dåliga avlöningssystemet och den
byråkratiska servilismen, som måste alstra falhet och tjuvnad. »Man
tjänar staten mer av fruktan än av kärlek, och i Moskva finnes
det mer tjuvar och rövare än annorstädes.»
I fråga om jordbruket, den ryska modernäringen, såg den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
