Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den förste store panslavisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
ÅTTONDE KAPITLET.
Såsom ett varnande exempel hänvisas ofta på Polen, där det
»råder den sämsta regering med självsvåld och främlingsmani,
och där hvarje pan (herreman) är en tyrann och bödel». Han
citerar också det beryktade yttrande, som den polske patern
Bir-kowski skulle hava uttalat vid Sigismund Vasas begravning:
»Polen existerar tack vare sin brist på regering.» Men ehuru
tsaren, enligt Krizjanitjs uppfattning är »folkets herde och en
gud», anser han dock, att tsarens titlar och familjemedlemmar
böra nämnas så litet som möjligt i kyrkorna, och det ryska
riksvapnet borde vara det kristna korset, icke rovfågeln örnen,
symbolen av det »orättfärdiga, förbannade, längesedan upplösta
imperium romanum».
Han medger emellertid, att hans idealbild av en tsar är nästan
otänkbar i verkligheten, och då han skall bringa sin orubblig
tro på det ryska självhärskardömet i samklang med kravet på
folklig upplysning och utveckling, invecklar han sig i motsägelser,
som äro lika betecknande för Krizjanitj som för den ortodoxt
reformvänlige Pososjkov, eller ock nöjer han sig med svävande
betraktelser. Tsaren bör hava goda rådgivare — levande
människor, ej döda böcker — och undvika smickrare. Liksom
föräldrar uppfostra sina barn, böra regenterna uppfostra sina
undersåtar till visdom, ty förnuftets gudagåva utvecklas endast
långsamt och gradvis. Undersåtarna böra hysa fruktan, vördnad och
kärlek till tsaren, »naturligtvis i mindre grad än gentemot Gud»,
tillägges det dock uttryckligt. Folkets fruktan är tsarens makt,
dess vördnad hans vishet och dess kärlek hans rikedom. Först
när den oansvarige tsaren uppfostrat sitt folk därhän, bör han
genom vissa lagstiftningsreformer giva undersåtarna skäliga
ståndsprivilegier. Då kan Ryssland gå en lycklig politisk framtid till
mötes, enär det har fördelen av ofarliga gränser och av vissa
goda grannar, till vilka räknas perser, polacker och litauer.
Man häpnar över att en så ärlig, fanatisk anhängare av det
absoluta självhärskardömet lönades med sibirisk förvisning i
stället för att bliva tsarens förste, trognaste rådgivare.
Av större intresse och värde äro Krizjanitjs nationalekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
