Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Den förste store panslavisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
ÅTTONDE KAPITLET.
Ryssland, utom i gränsdistrikten, och även där blott på vissa
dagar. Alla dessa opraktiska isoleringsregler utesluta dock icke, att
Krizjanitj ogillade monopolsystemet såsom varande ett blott
nödvändigt ont och att han hade en öppen blick för nya
handelsförbindelser, enär det vore Rysslands ekonomiska världsuppgift
att köpa österns varor för billigt pris och sälja dem med vinst
till västerlandet. Därför borde det finnas ett internationellt
måttsystem. Han förordade livligt handelsförbindelser med Indien
och Persien över Svarta och Kaspiska haven samt med Sibirien
och fick till och med det djärva hugskottet, att man genom
Ishavet borde söka en sjöväg till Indien — samma geografiska
problem, som sedan dök upp i den mångfrestande Lomonosovs
snillrika hjärna, men som löstes först i slutet av det nittonde
århundradet genom svensken Nordenskiöld.
Samma motsättningsfullhet röjer sig i Krizjanitjs uppfattning
av hantverket. Här är han en direkt föregångare till Peter I,
Rysslands störste timmerman och byggmästare. Utländska
yrkesmästare måste inkallas för att lära ryssarna, men skola sedan på
statens bekostnad hemsändas över gränsen! Utländska skrifter
om hantverk böra översättas på landets språk. Obligatorisk
lärlingstid med gesällbetyg och mästarexamen förordas, och
hantverkarna skola bilda skrån (tsechy) med var sin ålderman (starosta).
Om en livegen har två söner, av vilka den ene lärt ett yrke,
bör denne få borgerlig frihet, och skattelindringar böra
medgivas såväl åt enskilda som åt hela yrkesidkande samhällen. Ja,
Krizjanitj föreslog till och med yrkesskolor för kvinnor, som ej
borde få gifta sig förrän de genomgått en hushållskurs e. d.
Även på militärväsendet riktade denne sibiriske
samhällsreformator sin livliga uppmärksamhet. Krig vore ej befogade utan
förnuftig anledning och kunna i vanliga fall ej vara lämpliga
medel för främjande av ett lands välstånd. Otro och kätteri vore
ej giltiga skäl till krigföring med grannar, ty Kristus hade själv
lärt, att evangeliet skall spridas genom mildhet och tålamod, ej
medels svärd. Men mot Krim och muhammedaner i allmänhet
hade Ryssland rätt att föra krig, ifall de förgrepe sig mot kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
