Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. En svensk i Ryssland och en ryss i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den tredje delen av boken, om kröningsceremonier och
diplomatiska audienser, har ock ett stort historiskt-kulturellt värde. Det
beskrives omständligt, huru storfursten sitter barhuvad på en stol,
något högre än bänken, och har på sig blott en liten guldkrona,
men hatten eller mössan i en fönsternisch. Över tronen äro
gyllene beläten av Kristus och jungfru Maria. I vänstra handen
håller storfursten en »stav av ekhorn», och vid tronen står en
gjutkanna med vatten och ett bäcken, vari han »tvår sin hand ren
efter beröringen med ett sändebud av främmande religion».
Sändebuden måste dessförinnan avlägga sina värjor, och det första
undantag, som gjordes från denna regel, var, då Jakob de la
Gardie förklarade sig hällre vilja avstå från att skåda storfurstens
klara ögon än att nödgas som fånge utlämna sitt vapen.
Dessutom gives den intressanta upplysningen, att tsarens mindre
förmögna hovmän, som ej hade egna galakläder, vid högtidliga
ceremonier fingo låna granna klädesplagg ur storfurstens garderob
mot en hyra av 6 daler.
Vid tsarens gästabud gick det både siratligt och rundligt till.
Före maten serverades brännvin, kummin, »petersementz och
annat gott spanskt vin». Rätternas antal kunde uppgå ända till
två hundra(!?), och måltiden varade understundom några timmar
in på natten. Därpå kringbjöds mjöd av hallon eller körsbär,
vin och öl. »Det hålles för en stor ära att göra de främmande
druckne, ty de, som icke vilja eller kunna fylla sig, varda ej så
mycket aktade hos ryssarna.»
Petrejus röjer en rätt god geografisk kunskap om Ryssland.
»Det moskovitiska furstendömet är ett skönt, fett och fruktbart
land, rikt på vax, fisk, boskap och spannmål, av vilket sistnämnda
slag man får ända till 20 tunnor av en tunna utsäde». Moskvas
gator beskrivas som så breda, att fyra vagnar kunna gå jämnsides,
något som dock endast delvis är sannt. Däremot är det allt
fortfarande en hel sanning, att det vid rägnväder är så smutsigt
på dessa gator, att man ej kan reda sig utan stövlar. Petrejus
lämnar ock några upplysningar om den tyska förstaden (sloboda)
vid Jauza-ån i Moskva, i vars träkyrka den danske kungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
