Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. En svensk i Ryssland och en ryss i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monopol. På hans krogar få de supa upp all sin egendom, lös
och fast, tills de gå nakna, och då äger storfursten att ge dem
»ett halvt öre» om dagen. Om någon har berusat sig på
storfurstens krog, får han gå fri; men om det sker hos lönnkrögarn,
straffas både han och krögaren. Den senare dömes i första resan
till 16 dalers böter och förlust av dryckesvaror, i andra resan
till 30 dalers böter och enahanda förlust samt till kroppslig aga,
men i tredje resan ådömes honom 100 dalers böter och
förvisning till Sibirien. Dryckenskapen är så utbredd, att man vid
bröllop t. ex. stundom måste hålla i popen, så att han ej raglar
omkull.
Skildringen av familjelivet bekräftar på ett humoristiskt sätt
Domostrojs gråa uppfattning. Efter vigseln hänger den äkta
mannen, till tecken av sin oinskränkta myndighet, en piska på
väggen i sängkammaren, och detta pedagogiska instrument bör
användas åtminstone en gång i månaden, för att hustrun måtte
bli övertygad om mannens kärlek. Petrejus anför därvid en
mycket lustig historia cm en italienare, som nyligen hade gift sig
med en ryska. Okunnig om landets uppfostringsmetoder i det
äktenskapliga livet, hade mannen i förstone aldrig slagit sin
hustru, så att hon slutligen beklagade sig över bristande kärlek
från hans sida. Han slog henne då till hennes stora välbehag.
Andra gången blev hon sängliggande sjuk av sveda och värk,
men knorrade dock icke. Men när han tredje gången tog
till riset, dog hon av misshandel, ty han bevisade henne alltför
stor kärlek! Med detta argument sökte han också tala sig fri
inför domstolen — ovisst med vilket resultat!
Trots denna stränghet voro sederna mycket lösaktiga, och
onaturliga laster frodades. Om någon klagade hos storfursten i
sådana fall, svarade han, att den saken komme ej honom vid,
utan Gud, som ensam hade att döma ...
Det sista kapitlet redogör mycket omständligt och korrekt för
ryssarnas religion, kyrkliga ceremonier, fastor o. d. Munkarna
utmålas som riktiga analfabeter, men »dricka sig dock fulla som
svin», och i skolorna läsas blott några andliga böcker. Ju högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
