Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Nikon och Avvakum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ÅTTONDE KAPITLET.
hörd popularitet; båda voro härsklystna och högfärdiga, energiska
och principfasta, fanatiska och vidskepliga; båda drabbades, ehuru
i mycket olika mån, av den tsariska onåden. Men i strävanden
voro de varandra högst olika, ty under det att Nikon var en
högkyrklig prelat och ortodoxiens officiella värnare, blev den
obildade protopopen Avvakum grundläggaren av raskol, det
ryska schismat i konfessionella frågor, och stamfader för de till
många millioner uppgående raskolnikerna.
Nikon, född år 1606, hade efter en dyster barndom hamnat
som munk i det bekanta Solovetska klostret i Ishavet, varifrån
han på grund av förföljelser från kollegers sida måste rymma
under äventyrliga faror. Ankommen till Moskva, tillvann han
sig" tsar Alexej Michajlovitjs bevågenhet och steg efter hand upp
till de högsta prästerliga värdigheter såsom metropolit av
Novgo-rod (1648) och patriark »av allt Ryssland» (1653). Under
tsarens fälttåg mot svenskarna (1656—57) var gunstlingen Nikon
den faktiske riksföreståndaren i Moskva och överhopades med
hedersbevisningar. Lika sträng mot andra som mot sig själv,
lät han dock hänföra sig av framgången till despotisk
härsklyst-nad emot oliktänkande, och det kunde ej dröja länge, innan det
kom till en sammanstötning mellan den envåldshärskande
prelaten och den »enväldige» tsaren, som i det längsta ville undvika
öppen brytning med någotdera partiet. Den tysta kraftmätning,
som härvid fördes mellan statens och kyrkans överhuvuden,
erinrar i någon liten mån om tilldragelser i Rysslands allra nyaste
historia: Nikon fick sin motsvarighet i den lika härsklystne, lika
intolerante, men personligt oförvitlige, fint bildade och av
samtiden något misskände Pobjedonostsev, under det att den
välmenande och vankelmodige, men envise tsar Alexej livslevande
tyckes »gå igen» i den nuvarande käjsarens skepnad.
Nikon, som med högprästerlig ängslan åsåg, huru tsaren
»utbredde sin makt över kyrkan och tillvällade sig all domsrätt i
riket», nedlade sin patriarkvärdighet (1658) och drog sig undan
till ett kloster, i hopp om att tsaren skulle finna sin
»kärälske-lige vän, storgosudaren den allra heligaste Nikon» oumbärlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
