Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tsar Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
FÖRSTA KAPITLET.
beredda på de största obehag och äventyrligheter. Den
akademiske historiemålaren Ivanovs dråpliga duk »Utländska sändebuds
ankomst till Moskva i sjuttonde århundradet» lämnar en
illustration till historien om dåtida samfärdsmedel och
turistbekvämligheter.
Ännu sämre var det naturligtvis beställt på landsbygden, där
ståthållare och bojarer regerade som självrådiga satraper. Städerna
voro i det stora hela betydelselösa, ty den kommunala
självstyrelsen och den merkantila livaktigheten förintades, i och med att
Novgorod jämte de andra köpmansrepublikerna uppslukades av
den enväldiga centralmakten. Vid slutet av tsar Peters regering
funnos i Ryssland 300 städer, av vilka dock endast ett tjugutal
hade stenhus och torg. Handeln var förlamad genom pålagor,
monopol och höga tullar; någon industri fanns knappast ännu,
och stadsinvånarna voro genom stränga bestämmelser bundna vid
sina bestämda platser. Det andliga ståndet var försvagat och
för-fäat. De osnygga trähusen brunno regelbundet — såsom det
ännu i dag alltför ofta är fallet — på grund av det
lättantändliga materialet och befolkningens slarviga liknöjdhet.
Fönstergluggarna saknade i regeln glas, vilket då ännu betraktades som
en lyxartikel, och när bondens stuga brann upp eller murknade,
flyttade han sitt lilla bohag på en kärra ett stycke längre bort
för att med sitt primitiva jordbruk få det nödtorftigaste uppehälle.
Kotosjichin, den ryske flyktingen i Stockholm, har givit oss en
detaljerad bild av den högst invecklade tsariska statsförvaltningen,
som tydde på en redan då högt uppdriven byråkratism med
en-våldsetikett. I själva verket var detta statsmaskineri i högsta grad
klumpigt och virrigt. Prikazerna, d. v. s. de olika kanslierna
eller »departementen», hade stundom de besynnerligaste uppgifter,
och enär deras antal uppgick ända till fyrtio, gjorde den enas
verksamhetssfär ofta intrång på den andras. Så t. ex. hade
ut-rikeskansliet, posolskij prikaz, att syssla icke blott med diplomatiska
ärenden, utan ock med brännvinsskatten. Kansliet för hemliga
ärenden rörande tsarens personliga förhållanden ålåg det bland
annat att mata de duvor, som behövdes för jaktfalkarna. Finans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
