Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tsar Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FÖRSTA KAPITLET.
om Ryssland. En sådan urkund existerar ej i något ryskt
statsarkiv, och den kan ej heller göra det, därför att en sådan ukaz
skulle ha varit meningslös och överflödig. Den ryske bonden
var ursprungligen »fri», men — han hade ej egen jord, utan
arbetade på andras mark och måste redan från början sätta sig i
skuld för anskaffande av redskap och kapital, som han skulle
avbetala genom arbete. Härigenom uppstod från första början en
ekonomisk träldom, som icke var mindre tryckande därför att den
ännu icke var juridiskt bindande, och som fick sin politiska
innebörd först i mitten av det adertonde århundradet, därigenom att
adeln emanciperades.
Den första mig veterligt kända* bestämmelsen rörande
böndernas statsrättsliga ställning förekommer i Ivan Qroznyjs sudebnik
(lagbok) av år 1550, där det stadgades, att en bonde, som
vistades på främmande ort i 4 år, hade att erlägga en avgift av 1
rubel och 2 altyner (1 altyn = 3 kopek). Härmed var i själva
verket grunden lagd till bondens bundenhet vid jordtorvan,
adscriptio glebæ. Hans rent mänskliga rättigheter inskränktes också
redan då genom det orättfärdiga påbudet, att ett förfördelande
av en bonde skulle straffas med endast en rubel, varemot i
ärekränkningsmål, som rörde andra samhällsmedlemmar, böterna
uppgingo från 5 ända till 50 rubel. Ivan Groznyj var den
ryska livegenskapens faktiske grundläggare, i stort sett, och det
var därför som folket om honom diktade den beska satiren »Huru
sveket infördes i Ryssland». Han avlönade sluzjnye (tjänstemän,
d. v. s. bojarer och adelsmän) med jord, men därmed följde ock
människor, ty bonden var ej jordägande, och han hade varken
civil- eller militärtjänst. Efter hand blevo bönderna faktiskt
jämställda med livegna eller trälar, ty jordägaren förbjöd dem helt
enkelt att utvandra, för att jorden ej skulle bliva öde. Många
bönder rymde dock naturligtvis och blevo i sin rättslöshet
stråtrövare eller bosiaker (Gorkijs barfota vagabonder). Då infördes
stränga bestämmelser för dem, som höllo rymlingar dolda, och
* Denna reservation torde vara ursäktlig för en litteraturhistoriker, helst som
det gäller en av de dunklaste punkterna i den ryska samhällshistorien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
