Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De andliga reformförsöken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDLIGA REFORMFÖRSÖKEN.
21
Apraksin, och var en av de första, som beordrades att göra
utländska studier.
Efter halvtannat års vistelse i Italien (1697—98) återvände
Tolstoj till Ryssland. Resultatet var ganska klent i fråga om
venetianska båtbyggnader och dylikt, men dess rikare blev han
på andra erfarenheter, och hans italienska dagbok hör till den
dåtida litteraturens bästa alster i Ryssland. Hans förundran över
Roms, Venedigs och Milanos arkitektur och målningar tog sig
mycket naiva uttryck. Likasom Peter entusiasmerades han för
allt nytt, som han fick lära sig, och berördes mycket angenämt
av den personliga trygghet, som rådde i de italienska städerna
(åtminstone i jämförelse med Ryssland). Där det ej fanns
ortodoxa tempel, förrättade han sin fromma andakt i katolska kyrkor,
utan att dock därför rubbas i sin tro på den rysk-bysantinska
kyrkans allena saliggörande kraft. Då han färdades genom den
polska staden Borisov, antecknade han med tillfredsställelse, att
den gudsmodersbild, som fanns i ett ursprungligen ortodoxt
kloster, efter den polska erövringen fått en svart fläck, som trots
katolikernas ansträngningar omöjligt kunde utplånas, utan fastmer
vidgade sig:
P. A. Tolstoj var jämte Kurakin den förste ryss, som på
grundvalen av personliga iakttagelser kunde intyga, att det långt nere
i sydöstra Europa också fanns slaver, med vilka en ryss kunde
göra sig något så när förstådd, och Peter den store vart ju den
förste ryske monark, som åtog sig att spela den dyrbara och för
resten rätt otacksamma rollen av protektor för Balkan-halvöns
slaver genom det krigiska manifest, som han under det turkiska
kriget lät den förryskade serben Michail Miloradovitj överlämna
till biskopen i Cetinje. För att praktiskt studera sjöfarten
företog Tolstoj två sjöfärder på Adriatiska havet och lärde därvid
känna Dalmatien från Zara ända ned till Cattaro. Bland annat
uppvaktade han rektoren (presidenten) för den lilla republiken
Ragusa och fick skåda alla dess katolska reliker, som än i dag
delvis äro den okunniga italiensk-slaviska befolkningens stolthet:
en törntagg af Frälsarens krona; en av de 30 silverpenningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
