Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De andliga reformförsöken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
ANDRA KAPITLET.
utnämndes till verkligt geheimeråd, fick St.-Andreas-orden, blev
president i kommerskollegium, erhöll nya diplomatiska uppdrag
och upphöjdes i grevligt stånd (1724) omedelbart före Peter I:s
död. Under de senaste åren var han en av tsarens förtrognaste
hovmän, ehuru Peter än på skämt, än på allvar röjde en
instinktiv misstro mot den f. d. konspiratören. Allmänt bekant är
episoden, hurusom tsaren under ett dryckeslag ryckte peruken av
Tolstoj och smekte den kala hjässan med följande ord:
»Flint-skalle lilla! Om du inte vore så klok, skulle jag för länge
sedan ha låtit hugga av dig.» Peter I:s svarvare Andrej Nartov
berättar, att Tolstoj vid ett annat tillfälle — det var
skeppsbyggmästarnas fest — låtsade vara full och sovande för att ostört få
höra på det uppsluppna samspråket. Men tsaren märkte knepet,
ruskade Tolstojs huvud grundligt och sade: »Det här huvudet
höll en gång på att göra ett annat huvud (Miloslavskij) sällskap,
och jag är rädd för att det sitter löst på axlarna.» Då Tolstoj
rusade upp och bedyrade sin trohet för all framtid, straffade
tsaren honom för hans förställning med att låta honom tömma
tre dricksglas flin (varmt öl med konjak och lemonad). Över
huvud hade Tolstoj, den förfinade »västerlänningen», svårt att
finna sig i tsarens plumpa dryckeslag, och då han en gång
alltför varmt prisade den italienska kulturens fina seder, tvang
Peter honom att tömma en bägare vin. Icke heller torde det ha
känts angenämt för den gamle Tolstoj att roa Katarina I med
den s. k. gubbdansen, då ålderstigna stats- och hovmän
(Aprak-sin, Golovkin, Tolstoj m. fl.) tvungos att dansa sig dödströtta
med unga damer.
Med tsar Peters död var Tolstojs lycka svunnen, och de
återstående åren av hans långa, verksamma liv tillbragtes under
ständig oro, att tsarevitj Alexejs son skulle bestiga tronen och
utkräva hämnd på sin faders bödlar. Han lyckades visserligen en
liten tid bortåt bevara Katarina I:s förtroende, men dukade snart
under för det mensjikovska motpartiet och blev på kejsarinnans
dödsdag dömd till landsförvisning och förlust av alla värdigheter
på grund av »hemliga stämplingar mot tronen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
