Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De andliga reformförsöken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ANDRA KAPITLET.
uppsatt person av självförsvar nödsakad att handla efter satsen:
»Störta andra, ty eljes skola de störta dig.»
Den personliga bekantskapen med tsar Peter knöts 1706 i Kiev,
då Feofan hade hållit en predikan i historisk-patriotisk stil om det
forna Kievs härlighet och om dess solfurste Vladimir. En
anekdot av den visserligen icke alltid tillförlitlige Nartov* förtäljer,
att tsar Peter oförmodat besökte både Javorskij och Prokopovitj
nattetid för att utröna deras personliga vanor. Javorskij satt i
sin cell och skrev, med två flaskor bredvid sig. Tsaren smakade
på deras innehåll och övertygade sig om att det ej var
rusdrycker. Men hos Prokopovitj överraskade han värden under
ett dryckesgille, varvid denne höll god min och fyndigt hälsade
den höge gästen med: »Si, brudgummen kommer i natten 1»
Och efter den betan trivdes tsaren bättre hos den senare än hos
den förre.
I olikhet mot Javorskij, som var katolskt sinnad, sympatiserade
Feofan oförställt med protestantismen. Särskilt gillade han dess
dogm, att den Helige Ande utgår både av Fadern och Sonen —
en tvistefråga, som man, för att tala med den danske
litteraturhistorikern Smith, lämpligen kan låta Fadern och Sonen själva
avgöra, enär det »på yttersta dagen bestämt icke skall avfordras
oss räkenskap för vår insikt i detta problem». Såsom vältalare
överträffade han Javorskij och vann stor berömmelse för det
både på latin och slaviska tryckta tal, varmed han hälsade tsaren
två månader efter segern vid Poltava, då han ledsagade monarken
i fälttåget ända till Prut. Han jämförde det nordiska kriget med det
andra puniska och Poltava med Scipios seger över Hannibal,
ty det var en oförgätlig triumf över en stark, förfärlig fiende, enär
»svensken bland de andra tyska folken rosas såsom den starkaste
krigaren och hittills varit fruktansvärd för alla andra». Den svenske
kungen vore ett lejon (det svenska lejonet), men genom Guds
* Var Peters arkitekt och byggmästare. Han blev medlem av
Vetenskapsakademien och var en kort tid dess sekreterare. Hans handskrivna historier
och anekdoter om Peter den store utgåvos i samlad, kritisk upplaga år 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
