- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Andra delen /
50

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryska dramatikens och teaterns uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

TREDJE KAPITLET.

Den ryska teatern och skådespelarkonsten ha likaledes sitt
ursprung från Kiev. Lusten för dylika nöjen kom till Moskva
under tsar Alexej Michajlovitjs regering, då den västerländskt
bildade bojaren Artamon Matvjejev i sitt smakfullt inredda hem
lät uppföra sällskapsspektakel för hovet. Tsar Alexej blev så
förtjust i dessa tillställningar, att han 1672 gav Matvjejevs vän
översten Nikalaj von Staden, i uppdrag att besöka den
kurländ-ske fursten i Riga för att engagera utländska komedianter. Han
lyckades visserligen värva åtta tyskar och rekvirerade från
Köpenhamn en sångerska vid namn Anna Paulsen. Men dessa
konstnärer avskräcktes från den långa resan till en halvt barbarisk
stad, så att Moskva den gången hedrades med gästroller av blott
»en trumpetare och fyra musikanter».

Under tiden hade huvudstaden dock fått sin första
skådespelar-trupp i den tyska förstaden (sloboda), vars pastor Johan
Gottfried Gregori, son till en läkare i Marburg och styvson till den
tysk-ryske läkaren Blumentrost den äldre, inflyttat till Ryssland
tio år förut. Denne inövade en trupp av seminarister, som efter
tyska och polska original spelade långrandiga dramer med
bibliska eller historiska ämnen. Det först uppförda dramat, »Ester
eller Artaxerxes’ död» (1672) räckte tio timmar i sträck utan att
trötta den tacksamma publiken. Andra ämnen på repertoaren voro
»Judit», »Josef» o. d., men de voro så mycket mindre nationella,
som de delvis spelades på tyska, i vilket fall en tolk fick
översätta replikerna — något som var föga ägnat att främja den
dramatiska livligheten. Först efter 1705 spelades det uteslutande
på ryska. De ryska översättningarna, som utfördes i
utrikes-kansliet, voro vanställda av germanismer och stundom alldeles
obegripliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free