Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryska dramatikens och teaterns uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA DRAMATIKENS OCH TEATERNS UPPKOMST. 53
ligaste och anspråkslösaste människor». Av hans egna dramer
finnes intet i behåll; man vet dock, att han bland annat
dramatiserade den gamla folksatiren »Sjemjakas dom».*
Dmitrevskij-Narykov, prästsonen från Jaroslavl, endast fem år
yngre än Volkov, överlevde sin vän och mästare i 60 år. Han
utbildade sig genom studieresor i Europa; i Paris blev han
bekant med den framstående skådespelaren Lekain, och i London
umgicks han med Svedenborg och med den utmärkte
Shakespeare-tolkaren Garrick. Efter Volkovs död fick han anställning hos en
f. d. läkare vid hittebarnshuset i Moskva, Karl Knipper, som
bildat en egen teater, men som skötte den så dåligt, att
Dmitrev-skij måste övertaga ledningen, tills teatern i Moskva år 1783
kom under den kejserliga hovförvaltningen. Han hade ett
ofantligt inflytande på den sceniska konstens utveckling och vart den
förste läraren vid Rysslands första elevskola. Han lämnade scenen
1787, men ännu år 1812, då Moskva hotades av fransmännen,
spelade han en veteran i det patriotiska stycket »Det allmänna
uppbådet». Då han gjorde sin entré med orden: »Gå upp, gå
upp, du röda sol! Belys med glans det helga Ryssland!», utbröt
i salongen en bifallsstorm, som ännu ihågkommes i den ryska
teaterns annaler.
Först år 1756 fingo kvinnor uppträda på den ryska scenen;
dittills hade kvinnorollerna utförts av män. Rysslands första
stora tragédienne Trojepolskaja dog 1774 i sitt klädrum på
teatern, just då hon skulle hava sin avskedsrecett för resa till en
utländsk badort.
Men härmed äro vi inne i ett nytt skede av det ryska dramat,
som tillhör Katarina den andras teatraliska tidevarv.
* Se I, sid. 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
