Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Rysslands förste moderne författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS FÖRSTE MÖDERNE FÖRFATTARE. 59
moderna uppfattning av diktkonsten ställde han i den allmänna
kulturens tjänst. Såsom utlänning till börden var han ej bunden
av de ryska bojarernas stockkonservativa traditioner och såsom
världserfaren diplomat kunde han ej hysa någon sympati för det
gammalryska samhället. Han begagnade ej längre uttrycket
goro-zjanin (stadsbo), utan grazjdanin (medborgare). »Allt vad jag
skriver, skriver jag av medborgerlig pliktkänsla, i det jag söker
utrota allt, som kan vara skadligt för mina medborgare.» Såsom
satiriker hade han något av Qogols »osynliga tårar», som skymta
fram bakom hånlöjet, och på ett ställe säger han själv: »Jag ler
i mina verser, men i hjärtat gråter jag över de omoraliska.»
Konstnärligt var han sina stora satiriska förebilder i
världslitteraturen (Juvenalis, Horatius, Boileau) betydligt underlägsen, och i sin
anspråkslöshet erkänner han flerstädes sin tacksamhetsskuld till
dessa mästare. Han hade ingenting av en Juvenalis’ giftiga skärpa
eller av Boileaus eleganta stil; snarare kommer han med sitt
veka temperament och sin eklektiska levnadsfilosofi om den
gyllene medelvägen Horatius närmast.
Allt detta utesluter emellertid icke, att Kantemir för den ryska
litteraturen har haft en minst lika stor betydelse som Juvenalis
eller Horatius för den romerska, ty hans kamp gällde ljusets
fiender i Ryssland, och härutinnan var hans blick mycket djupare
och mer omfattande än tsar Peters ytliga syn på tingen. Han
förstod nämligen, att tsar Peters reformarbete hade dubbla
motståndare, ty dess framtidsmöjligheter försvårades icke blott av
raskolnikerna och de högkonservativa, utan ock av modeaporna,
de ytliga efterhärmarna av utländska sedvänjor, och de senare
voro utan tvivel de farligaste kulturfienderna.
Och huru torftigt Kantemirs författarskap än var, blev det dock
betydelsefullt genom mångfalden av konstarter, varmed han
riktade den ryska vitterheten och därigenom anslog tonen för hela
århundradets förståndsmässiga lyrik. Den poetiska
översättningslitteraturen grundlades i Ryssland genom hans fria tolkningar av
Anakreon och Horatius’ epistlar. Psalmdiktningen fick ny väckelse
genom två rätt lyckade metafraser (fria omarbetningar) av Davids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
