Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Rysslands förste moderne författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS FÖRSTE MÖDERNE FÖRFATTARE. 63
Den tredje bildningssmädaren, Laka, rödskinande och hickande
av välmåga, tycker, att alla sätt äro bra utom de tråkiga, och till
dem hör bokpedanteriet. Vetenskapen fördärvar den sällskapliga
trevnaden, ty »mänskan är ej skapad för döda vänner. Huru
skulle det gå, om människorna umginges bara med bläck, penna,
skrivsand och papper? Vi böra tillbringa vårt liv i gästabud och
skämt (här sjunges vinets lov enligt Horatius’ femte epistel) och
slå bort alla allvarsamma tankar. Först under fastan, när munken
börjar spisa torkad stör, kan det vara tid att lämna glaset och
ta fram boken.»
Den siste i denna sköna kvartett, den sprättaktige Medor, tycker
att det går åt för mycket papper för att trycka böcker, ty
papperet kunde få bättre användning som papiljotter och vid
krus-ning av hårlockar: »Ett skålpund gott puder är förmer än hela
Seneca. Gentemot den bekante skomakaren Jegor i Moskva är
Virgilius ej värd två styver, och den tyske modeskräddaren Rex
i Moskva förtjänar mer lov än Cicero.»
Slutligen lämnas en pepprad karakteristik av höga
ämbetsper-soner, som förakta den sanna bildningen. Författaren ger nämligen
ironiska råd, huru man bör bete sig för att ernå de högsta
värdigheter i staten och kyrkan. »Vill du bli biskop, bör du ikläda
dig en förgylld mässhake med guldkedja kring halsen. Täck
huvudet med en hatt och magen med skägg! Låt kräklan bäras
framför dig och vräk dig i kareten, under det att du utdelar
välsignelser med både vänster och höger hand! Vad har
kyrkan för gagn av vetenskapen? Om man bara skriver
predikningar, glömmer man de räkenskaper och listor, varav kyrkan har
sin inkomst och ära.»
Ehuru Kantemir gisslade generella missförhållanden, är det
dock otvivelaktigt, att han med dessa rader särskilt åsyftade
biskopen av Rostov, Georgij Dasjkov, en äregirig lycksökare, som
skänkte bort många hästar och annat åt inflytelserika personer
för att få bli ärkebiskop. I sin ungdom hade denne Dasjkov
för ett brott nödgats fly till Polen, men återvände och lyckades
ställa sig in hos Peter och hans efterträdare, så att han kallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
