Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOMONOSOV.
77
att exploatera den märkliga uppfinningen. Men Wolf avböjde
förbindligast och ville inte heller mottaga den ärofulla posten som
den tilltänkta vetenskapsakademiens förste president; han var av
praktiska skäl ej livad för hela saken och ansåg — icke utan
grund — att Ryssland tills vidare kunde nöja sig med en vanlig
högskola, eftersom det ej fanns så pass många ryska
vetenskapsmän, att de ens kunde bilda ett tretal i den nya vetenskapliga
institutionen.
Först efter Peters död invigdes den ryska vetenskapsakademien
under Katarina I:s auspicier och fick till förste president den
tyskfödde hovläkaren Lavrentij Blumentrost d. y. Den skulle bestå
av ett gymnasium, ett universitet och en akademi, hvars trenne
sektioner skulle omfatta matematik, fysik och historia — de ämnen,
som tsar Peter själv omhuldat mest.
De närmaste resultaten av denna nationella kulturhärd blevo
naturligtvis ömkligt små. Först och främst måste de allra flesta
medlemmarna införskrivas från utlandet, särskilt från de tyska
universiteten, och i vetenskapsakademiens äldsta matriklar figurera
nästan uteslutande främmande namn: Hermann, Nikolai,
Bernoulli, Billfinger, Müller, Bajer, Delille, Schumacher från Elsass
o. s. v. Det var utan tvivel duktiga vetenskapsmän, som i sitt
hemland gjort sig fördelaktigt kända. Förflyttade till Ryssland,
saknade de däremot den andliga jordmånen, avlönades mer eller
mindre klent och oregelbundet, kommo i en förnedrande ställning
gentemot en regering, som icke hade den minsta respekt eller
förståelse för modern vetenskap, och råkade i ständiga konflikter
med de inländska kollegerna. Åtskilliga av dessa tyska professorer
måste givetvis också demoraliseras av den dåliga omgivningen.
För tsar Peters närmaste efterträdare på den romanovska
tronen var den nya vetenskapsakademien intet annat än ancilla,
tjänstekvinnan, som skulle roa hovet vid högtidliga tillfällen genom
namnsdagstrumpetande, illuminationsverser, »galante Studien» och
sådana fysikaliska experiment, som kallas pyroteknik, d. v. s.
fyrverkeri, varför Peter den store själv haft en barnslig förkärlek.
Sådana fester slutade ofta med dryckenskap, och på dryckenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
