Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
FEMTE KAPITLET.
följde slagsmål. Hovpoeten professor Junker, vars på tyska
författade odén Lomonosov måste överflytta till ryska alexandriner,
slog en gång en professor med knölpåk och krossade en spegel
i akademien. Redan efter Peter II:s kröning begynte anarkien.
Lönerna innehöllos, och Blumentrost ledsnade på presidentskapet.
Gymnasiet avsomnade obemärkt av det enkla skäl, att det saknade
lärjungar, och år 1738 begynte den första ryska professorsstrejken,
något som då var så mycket ursäktligare som föreläsningssalarna
stodo tomma.
En ändring i dessa olidliga förhållanden inträdde först år 1747,
då Vetenskapsakademien fick nya statuter (reglament), och det
stadgades, att studenternas antal icke fick överskrida den
blygsamma siffran 30. Året förut hade akademien sökt giva glans
åt sig själv genom att till ledamot invälja Voltaire, och denne fick
i uppdrag att skriva Peter den stores historia — ur
historisk-veten-skaplig synpunkt lika befängt, som om t. ex. K. Preussische
Aka-demie der Wissenschaften anförtrodde åt Georg Brandes att
författa den store kurfurstens historia.
Lomonosovs verksamhet i Petersburg såsom vetenskapsman och
lärare blev ett långvarigt, skiftesrikt fälttåg mot tyskarna, och hans
många obestridliga nederlag berodde icke minst på hans hetsiga
lynne, på hans äktryska självöverskattning och på hans oförmåga
att styra sina lidelser, särskilt i fråga om dryckenskap. En gång
trängde han i onyktert tillstånd in i akademikern Sturms kök,
varifrån han efter en kontrovers med pigan stormade in i
våningen, skällde på de tyska gästerna och slet peruken från
läkaren Broschkes flintskalle. Värdinnan, som befann sig i ömtåliga
omständigheter, räddade sig ut genom fönstret, och värden måste
skrika på hjälp, tills den oregerlige bråkmakaren blev bortförd i
finkan av sex soldater. Vid ett annat tillfälle slog han den
akademiske översättaren Golubtsov i ansiktet med en ljusstake, och i
det akademiska konsistoriet räckte han lång näsa åt sekreteraren
Schumacher och kallade herrar akademici »hundsvottar och spetsbovar».
Tyskarna, å sin sida lika retliga och uppblåsta över sin
kulturella överlägsenhet, hämnades på sitt sätt och ville i det allra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
