Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
FEMTE KAPITLET.
kusten av Östersjön. — Och med den höglärde, men mycket
fåfänge och despotiske Göttinger-professorn v. Schlözer,
grundläggaren av Nestor-forskningen, utkämpade Lomonosov mången het
dust, icke alltid med blanka vapen, t. ex. då han beskyllde honom
för äreröriga handlingar, och Schlözers fullständiga upprättelse
torde rentav ha påskyndat Lomonosovs död.
Naturligtvis kunde de akademiska myndigheterna ej lämna
Lomonosovs svåra förlöpningar onäpsta, och den despotiskt anlagde
sekreteraren Schumacher lät syndaren gång efter annan pröva på
det akademiska kansliets disciplinära makt. Efter ett skandalöst
uppträde i akademien satt Lomonosov inburad mer än sju
månader; hans lön indrogs för ett helt år, och 1744 måste han
göra offentlig avbön för de förorättade tyskarna. Men på samma
gång som hans sinnliga lidelser svalnade med åren, växte hans
vetenskapliga energi och tilltvang honom det ena erkännandet
efter det andra. Redan år 1742 hade han blivit adjunkt i fysik,
med en årslön av 360 rubel. Att han, trots skulder och sitt
oordentliga leverne, kunde draga sig fram med så små inkomster,
möjliggjordes endast genom de för övrigt enkla levnadsvanorna
och de billiga levnadskostnaderna. Ett skålpund oxkött kostade
dåförtiden en och en halv kopek, och för 500 kronor kunde
man köpa ett ganska rymligt hus i huvudstaden.
År 1745 blev Lomonosov äntligen professor i fysik, sedan även
utlandet börjat giva honom stort vetenskapligt erkännande, t. ex.
den berömde Leonhard Euler i Berlin. År 1748 fick han medel
att grunda ett vetenskapligt laboratorium, vars spritförråd icke
blott användes för »husbehov» och för konservering av
missfoster, och nu begynte en lång serie experimentala forskningar,
som gjorde Lomonosov ensam lika värdefull som hela ryska
vetenskapsakademien för övrigt. Hans namn trängde till Italien,
där han blev medlem af Bolognas Accademia delle scienze dell’
istituto, och år 1761 invaldes han till utländsk ledamot av K.
Vetenskapsakademien i Stockholm, på samma gång som den
tysk-ryske matematikern Epinus och den redan nämnde Q. F. Müller.
I svenska vetenskapsakademiens handlingar offentliggjordes 1763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
