Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lomonosov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOMONOSOV.
91
vande kejsaren (1743), målas sommarens ankomst med följande
rader:
Naturen till sitt gille bjuder,
när sommarn öppnar port och grind.
Av fröjd i bröst och mull det sjuder,
och grenar vaggas lätt av vind,
som svävar kring på mjuka ängar.
Av gyttja fet sig stränder göda,
från träd och blommor ymnigt flöda
i droppar honung, kåda ...«
Den höga tanke om Ryssland och dess kommande storhet,
som genomströmmar Lomonosovs diktning, skulle verka
skrytsamt löjlig, om den ej vore buren av en så äkta övertygelse och
fosterlandskärlek. De stora uppfinningarna och upptäckterna
under Peter l:s regering måste tjusa denne lärde, som intresserade
sig lika livligt för sitt vetenskapliga laboratorium som för
strävandet att lösa nordostpassagens problem. I en dikt jämför han
med Nilen den sibiriska floden Lena, som »under sitt snabba,
klara lopp vattnar folken», och fantiserar om den tid, då »Kina,
Indien och Japan skola underkasta sig de ryska lagarna» — en
profetia, som lyckligtvis ännu icke gått riktigt i fullbordan. Och
om Katarina I:s liv hade blivit förlängt, skulle — heter det i en
annan dikt — »Seine med sin konst redan längesedan ha blygts
inför Neva.» Eller följande citat:
»Till oss från österländska nejder
amerikanska böljor nå
och mot Kamtjatkas hamnar slå
så glättigt.»
Lomonosovs hejdlösa beundran för Peter I, »Rysslands
Columbus», »övermänniskan» (prevysje tjelovjeka), yttrade sig på
mångfaldigt sätt. I sin föreläsning om »Företeelser i luften,
framkallade av den elektriska kraften» nämnde han inledningsvis den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
