Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA. SMAKRIKTNINGEN.
137
»Vad är det för ett dån,
som du ställt till, min son,
så att jag vaknat upp ur gravens dvala?
Vi vredgas du på Ryssland? Tala!
Med denna stat en evig fred jag ville.
Hvad vill du då med blodigt gille?
Gustav:
»Jag pansar åt mig sm id it
(så Gustav gav till svar),
att skymfen ej må stanna kvar,
som Sverige genom dig har lidit.»
Karl XII:
»För sent, min käre vän!
Det flydda kommer ej igen.
Förgäves du mot ödet stretar
och fåfängt dig förtretar.
Med min rival jag lever nu i evig frid.»
Gustav:
»Men, käre stamfar, det ej illa vore
att ryssarna en smula förödmjuka.»
Karl XII:
»Du är för kort i rocken för att stuka.
Ett sådant under görs blott av de store.»
Under det långa samtalet gör Karl XII sarkastiska antydningar
om en svensk-turkisk allians mot Ryssland, men Gustav III ger
ett mothugg:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
