Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VIII. Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statt upp, o Herre! Gör ett under!
Giv de förtryckta nådigt svar!
Kom! Döm och tukta ondskans funder!
Bliv hela jordens ende tsar!
Dikten, som skrevs år 1780 och i själva verket är en poetisk
omskrivning av Davids 82:a psalm om »överhetens regler», råkade
långt efteråt (1795) medfölja den handskrivna samling poem,
som Derzjavin överlämnade till sin härskarinna. Katarina II,
som då vädrade revolution överallt, tog mycket illa vid sig, och
Derzjavins motståndare försummade naturligtvis icke tillfället att
göra honom misstänkt på allerhögsta ort. Då en hovman
sarkastiskt sporde honom, om han skrev »jakobinska verser»,
eftersom en omskrivning av denna psalm på franska skulle ha sjungits
av pöbeln i Paris, svarade Derzjavin, att konung David icke var
jakobin och följaktligen ej kunde vara vådlig att efterbilda. Den
fara, som hotade honom, undvek han fintligt genom att skriva
en anekdot om Alexander den store, som tryggt litade på sin
läkare och under en sjukdom tömt hans mixtur, fastän hovmän
sökt göra läkaren misstänkt för giftblandning. Kejsarinnan
förstod undermeningen och teg, men med Derzjavins gunst hos
henne var det förbi.
Derzjavins förhållande till monarken karakteriseras bäst
genom hans berömda dikt »Felitsa» (1782), lika märklig i
poetiskt som i historiskt-kulturellt avseende. Såsom vi förut
omtalat, hade Katarina II författat den sedelärande sagan om prins
Chlor, vilken tack vare den österländska furstinnan Felitsa
lyckades hitta den sällsynta, taggfria dygderosen. Derzjavin
begagnade sig på ett mästerligt sätt av detta motiv i sin
hyllningsdikt genom att framställa Katarina II såsom den visa och
goda Felitsa, till vilken skalden vågar nalkas i skepnad av en
murza, en tatarisk furste (en anspelning på Derzjavins
österländska anor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/2/0163.html
