Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Derzjavins politiske motståndare Speranskij, som här liknas vid
en spindel.
Ett vackert prov på Derzjavins frimodiga självständighet
föreligger i en dikt, som var nära att vålla hans politiska fall. Den
lyder:
Till jordens härskare och domare.
Gud reste sig på himlatronen
att döma jordens gudar små:
»För länge, alltför länge skonen
I orättvisor, som bestå!
»Er plikt det är att lagen skydda,
att kuva våldets övermakt,
försvara faderlösas hydda
och kring de arma hålla vakt.
»Er plikt det är att mildra nöden,
att vara de eländas värn,
att åt de svaga giva stöden
och bräcka alla bojors järn.»
Men icke höra de på orden,
av mörker deras blick är skymd.
Av illdåd skakas hela jorden,
och våldet når till himlens rymd.
I, kungar! tänkte jag. I läsen
för andra blott tyrannens lag.
Och dock I ären svaga väsen
och lika dödliga som jag.
I skolen ända som de andra
och falla som ett visset rö.
Till samma mål I skolen vandra,
dit edra slavar gå att dö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
