Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMURARE OCH FRITÄNKARE.
207
han genom självständigt tänkande utbilda sin sedliga och
intellektuella personlighet. Hans bäste vän var studiekamraten F. V.
Usjakov, som dog i Leipzig. I den levnadsteckning, som Radistjev
1789 författade om honom, omnämnes det, att han under sin
obotliga sjukdom bad om gift för att förkorta plågorna, och
Radistjev skulle icke ha varit obenägen att tillmötesgå denna önskan,
om ej en annan kamrat, A. M. Kutuzov, bestämt hade vägrat.
Efter hemkomsten till Ryssland (1771) fick Radistjev anställning
i senaten och i stabskommandot. Sedermera inträdde han i
kommerskollegium och utnämndes 1790 till direktör vid tullkammaren
i Petersburg, men härmed var ock hans ämbetsmannabana avslutad
för alltid. Hans litterära verksamhet hade redan begynt med bidrag
till Novikovs »Målaren», och på officiellt uppdrag översatte han
Mablys »Observations sur 1’histoire de la Grèce» jämte
kommentarier (1773). Man var då ännu ganska tolerant på allerhögsta
ort gentemot frisinnade idéer, och en författare fick ostraffat
uttala satsen, att »despotismen står i motsägelse till den mänskliga
naturen, och gosudaren är det folkliga samhällets första
medborgare.» Men vad som år 1773 ansågs som en litterär eller
patriotisk förtjänst, betraktades år 1790 såsom majestätsbrott och
högförräderi. Det var det året, då Radistjev publicerade sin beryktade
bok »Resa från Petersburg till Moskva».
Titeln klingar ju oskyldig, och ämnet var helt enkelt en
reseskildring, fördelad på 25 kapitel, som till överskrift ha de olika
orter, som författaren passerade under sin social-ekonomiska
studiefärd mellan Rysslands båda huvudstäder. Den formella förebilden
till dylika, sentimentalt resonerande dagboksanteckningar var
engelsmannen Sternes på sin tid mycket omtyckta »Sentimentala resa
genom Frankrike och Italien». Men likheten är blott tillfällig
och yttre, ty Radistjev är originell i sina ryska iakttagelser och
vida djupare i sina sociologiska reflexioner. Snarare är han
befryndad med Rousseau, Mably och de franska encyklopedisterna
samt med Raynal, vars »Histoire philosophique et politique des
établissements et du commerce des Européens dans les deux
Indes» han studerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
