Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
ÅTTONDE KAPITLET.
I konstnärligt avseende är Radistjevs »Putesjestvien (Resa) intet
mästerverk, ty stilen är tung och ojämn, humorn tunn och satiren
ganska grov. Men det något föråldrade, siratliga språket förlänar
boken ett visst estetiskt behag, och innehållet skänker rik
behållning genom de omväxlande iakttagelserna av natur och sedvänjor,
den tidstrogna koloriten och den fint bildade, varmt känslige
författarens sedliga indignation. Man får veta, huru det gick till
på gästgivaregårdarna i Ryssland för mer än ett hundra år sedan,
då kejsar Nikolaj I ännu icke med sin lineal dragit det raka
streck mellan punkterna Petersburg och Moskva, där järnvägen
skulle gå fram.* Man hör skjutskarlen sjunga sina vemodiga visor;
man ser de ryska slätterna utbreda sig i sin tröstlösa entonighet;
man följer resenären på färjorna över de än sanka, än översvämmade
floderna, och man får en förtrolig inblick i det ökända bylivet på
Valdaj, känt för sina får, sina badstugor och sina sminkade
bond-nymfer.
Men vida viktigare än dessa episoder, som göra ett behagligt
avbrott i den rätt enformiga resan med dess prosaiska
besvärligheter, är den gripande kulturbild, som författaren lämnar av det
ryska folkets dåtida liv på landsbygden — en tavla, som i sina
väsentliga drag alltjämt är oförändrad. Dels genom att utfråga
mötande personer ur bondeklassen, dels genom att lyssna till
samtal i bykrogarna lyckades författaren få reda på flera viktiga
sidor av det ryska samhällslivet i slutet av adertonde århundradet:
domarenas falhet och stränghet mot bönderna, godsägarnas
grymhet, tvångsgiften, den hänsynslösa rekrytutskrivningen, jordbrukets
vanskötsel, böndernas släp och nöd, den bristfälliga hygienen och
de smittosamma könssjukdomarnas härjningar m. m. Några av
dessa detaljer svälla genom sin utförlighet och de åtföljande
reflexionerna ut till intressanta kulturskisser från denna tid. Så
t. ex. historien om huru en assessors lättsinnige son med tillhjälp
* Den Nikolajevska järnvägen, byggd ären 1846—1851 (Rysslands törsta
järnväg med undantag av den lilla sträckan till Tsarskoje Selo), är nästan
snörrät på grund av kejsarens enkla sätt att lösa tvistigheterna inom
byggnadskommittén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
