Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ÅTTONDE KAPITLET.
rövade medborgerligt stånd? Kan man kalla den ryske bondens
ställning lycklig? ...»
Radistjev stannade dock icke vid lyriska känsloutbrott, utan
påvisade i vetenskaplig form livegenskapens förbannelse för
samhället i dess helhet, likasom sedermera satirikern Saltykov-Stjedrin
framhöll dess sorgliga återverkningar på jordägarna själva.
»Genom motsägelsen mellan naturliga och politiska rättigheter vållar
livegenskapen stort men och hotar hela samhällsordningen. Ett
ofritt arbete är i och för sig mindre förmånligt än ett fritt, ty i
det förra fallet hämmas utvecklingen av landets naturliga rikedom
och folkmängden. Men ännu farligare äro de moraliska följderna.
Bönderna dväljas i en atmosfär av godtycke, förnedring och tvång.
Hos dem finns ingen plats för mänskliga rättigheter och för
människovärdet, ty slavägarna, som själva icke äro i stånd att
begagna sig av friheten, bliva därigenom nitiska försvarare av det
ofria systemet.»
Radistjev uppställde slutligen ett praktiskt emancipationsförslag
— det första i Rysslands historia — och tänkte sig, att den stora
reformen skulle kunna genomföras i tre perioder. Först och
främst skulle jordbruksarbetet avskiljas från gårds- och husarbetet,
och inga egendomsherrar skulle få taga bönder i sitt hus, med
mindre än att de blevo fria. Bönderna skulle få gifta sig utan
’barins’ medgivande och slippa betala honom den hittills brukliga
avgiften för vigselattesten (»vyvodnyja dengh). Sedermera skulle
bonden få rätt att äga jord och åtnjuta vissa borgerliga
rättigheter: att besitta rörlig förmögenhet, dömas av självvalda domare
i vissa mål och befrias från godtyckliga bestraffningar, som
pålagts utan laga dom. Då skulle till sist slaveriet kunna
fullständigt utrotas. »Bonden är hittills död i lagen, men han lever
och skall leva, om han blott själv vill det.»
Denna samhällsuppfostrande kritik sväller i slutet av boken ut
till långa »traktater» om det mänskliga samhällets framtida
omdaning och inlåter sig på en mängd allmänna och enskilda
spörsmål. Den ryska censuren, som jämnställes med den katolska
inkvisitionen, bör avskaffas. Förhållandet mellan föräldrar och barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
