Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMURARE OCH FRITÄNKARE.
215
Det för Ryssland betydelsefulla seklet hade lidit till slut. Den
politiska framgången hade varit storartad, men i den inre
utvecklingen hade de sociala missförhållandena snarare till- än avtagit.
Katarina II:s av poeterna prisade »guldålder» befanns vara ett
bländverk, och det framstegsvänliga kulturarbetet i början av
hennes långa regering efterträddes småningom av en hänsynslös
reaktion mot allt frisinne och verklig folkbildning. Denna reaktion
kulminerade under Pavel I:s korta och ärelösa regering. På den
blodstänkta tronen uppsteg en mild och välsinnad regent —
Alexander I — som efter »liberala» ansatser upprepade sin
farmors politik och slutade som framstegsfientlig mystiker. Panta
rej, allt går i kretslopp i den ryska historien.
Århundradets stora idé, ett önskemål för tsar Peter och den
västerländska »upplysningen*, var det ryska samhällets moderna
frigörelse. En början härtill hade redan gjorts genom
adelsståndets emancipering, men denna i och för sig nödvändiga reform
hade endast vidgat klyftan mellan samhällsklasserna och förvärrat
det inre tillståndet. Likasom det tjugonde århundradets stora
uppgift för Ryssland ligger i att ekonomiskt och politiskt frigöra det
fjärde ståndet (bönder och industriarbetare), hade det nittonde
århundradet av det föregående seklet fått i arv det svåra
problemet att skapa ett borgerligt samhälle (»det tredje ståndet») och
möjliggöra livegenskapens upphävande. Hela detta slutkapitel
har också visat, huru livligt behovet av böndernas »befrielse»
började göra sig kännbart — icke blott av omtanke för bönderna
själva, utan ock för Rysslands kulturella bestånd och förkovran i
det stora hela.
Såsom avslutning på denna del torde det vara lämpligt att
undersöka, hurudana böndernas, d. v. s. de mer eller mindre ofria
undersåtarnas egen uppfattning var i fråga om sin rättslösa
ställning. Undersökningarna av detta ämne äro i hög grad svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
