Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grädde. Därtill drack man nalivka (bärlikör), kvas, hembryggt öl
och mjöd. Allt detta förtärdes utan att en enda rätt ratades, ty
allt fördrogo våra förfäders och mormödrars heroiska magar.»
Och mitt i denna sällsamma blandning av stränghet och
slapphet, av despotism och hjärtlighet, av frosseri och enkelhet
framlysa varma reflexioner och vackra bilder av naturen och
jaktlivet. »Yrkesmässiga jägare se med förakt på vaktelfångst med
nät, men jag förstår ej varför. Att ligga i det doftande
ängsgräset, med nätet utbrett framför sig över de höga stråna, att
med en rörpipa härma vaktelns milda, melodiska läten, lyssna
på svaret av den lurade hannen och titta på huru fåglarna från
alla sidor komma rusande och flygande och att studera deras
lustiga rörelser — det har berett mig mycket nöje... Farväl,
mina ljusa och mörka bilder, mina goda och dåliga människor
— eller, rättare sagt, bilder där det finnes både ljusa och mörka
sidor, människor där det goda är blandat med det dåliga. I
ären icke stora människor eller väldiga personligheter; i ett
blygsamt skymundan haven I fullbordat ert jordiska levnadslopp och
för länge, länge sedan lämnat det. Men I voren människor, och
såväl ert yttre som inre liv var fullt av poesi, lika intressant och
lärorikt för oss som vi och vårt liv i sin ordning skola bliva
för efterkommande...»
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
En brorson till denne gamle hedersman, Alexander
Nikolajevitj Aksakov, var svedenborgare och utgav åtskilliga skrifter av
och om vår märklige landsman: en översättning av »Himlen,
världen och helvetet, såsom de uppfattades av Svedenborg» (1863),
»Svedenborgs evangelium» (1864) och på 1870-talet
»Svedenborgs rationalism». Men en eminent betydelse i Rysslands
historia fingo hans egna söner, de ryktbara bröderna Konstantin
och Ivan.
Konstantin S. Aksakov föddes 1817 i byn Aksakovo (guv.
Orenburg) och fick sin uppfostran i Moskva, vid vars
universitet han författade en gradualavhandling om Lomonosov (1841).
Utgången ur Hegels filosofiska skola och ungdomsvän till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
