Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryssland finnes inre trosliv, ödmjuk stillhet — icke av brist på
styrka, ty i farans stund är det ryska folket oemotståndligt.
Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden i tre
världsdelar! Och Europa ser med mystisk fasa på denna jättekropp,
vars ande det ej kan fatta... Ryssarna äro det enda folk i
världen, som är kristet — ej blott i bekännelsen, utan ock i sitt
liv, åtminstone i strävandet, och ehuru även de synda, skryta de
ej med sina synder, utan förbliva det heliga Ryssland, Svjataja
Rus...»
Om det gamla bondelivet i Ryssland uppställde K. Aksakov
mycket konstiga teorier, och i motsats till Nekrasov, Turgenev,
Grigorovitj och andra författare, som framställde den ryske
bonden såsom en förtryckt och lidande samhällslem, värd medömkan,
såg K. Aksakov i honom det sympatiskt höga samhällsidealet,
som borde bevaras i orubbat skick. Jorden hade sedan urminnes
tider tillhört hela familjen; kommunen (obstjina) deltog i alla
angelägenheter, och den personliga jordäganderätten var utesluten,
varigenom den självsvåldiga egoismen motverkades.
Sitt sedliga samhällsprogram sammanfattade K. Aksakov i ett
memorial till Alexander II år 1855. Det ryska folket behöver
ej ta råd av andra, allra minst av den europeiska civilisationens
kulturmänniskor; det har sin harmoniska, solida världsåskådning,
som ej blott är till fylles för det vardagliga bondelivet, utan ock
i stånd att uthärda trycket av de människors åskådning, som
ojämförligt överträffa bonden i bildning och samhällsställning.
Folket har sin självständiga sedlighet och religiositet, varpå
bondekommunens sociala förhållanden ordnas. Denna sedlighet är
grundad på känslan av rättvisa, och den uppfattas ej i formell,
matematisk mening. Under strängt iakttagande av hela
kommunens intressen finner bonden, att såväl mindretalets intressen som
de enskilda individernas bliva bäst tillgodosedda. Källan till
sedligheten ligger i den ortodoxa bekännelsen, och på grundvalen
av allt detta vinnes ett mönstergiltigt rättsligt, ekonomiskt och
sedligt resultat — bondesamhället, mir, som bevarat de sannt
folkliga traditionerna och är ett osvikligt värn mot allt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
