Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Rus» och angrep i sin hätskhet även dem, som tyckte, att
bönderna fått för litet jord vid emancipationen. Men tidningens
och hans eget inflytande sjönk, ju mer Katkovs »nationella» stjärna
började lysa, och för att inte förlora all position måste han
svänga över till Katkovs läger, särskilt i den ödesdigra polska
frågan. Han bemantlade detta med religiösa svepskäl: den polska
frågan vore olösligt förknippad med den påvliga, och därför
borde ingen polack få anställning i rysk statstjänst! År 1885
angrep han åter den ryska diplomatien med anledning av den
bulgariska frågan. »Rus» fick varning för sin ton, som »ej
överensstämde med sann patriotism». I ett följande nummer
försvarade han sin patriotism och riktade ett nytt hugg mot
regeringen. Men kort därpå dog han av hjärtslag på nyåret
1886 — den äkta slavofilismens siste mohikan och en sann vän
av den ryska bondekommunen, ehuru han såsom direktör för en
stor bank i Moskva ofrivilligt kom att främja den moderna
ekonomiska utvecklingen i en riktning, som alls icke är den
slavofila mirens eller Tolstojs...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
