Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Slavofilerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En högpoetisk slavofil var den med Jazykovs syster förmälde
Alexej Stepanovitj Chomjakov, f. 1804 i Moskva (modern tillhörde
släkten Kirjejevskij) och död av koleran 1860. Hela hans liv
var ett konsekvent förfäktande av ortodoxien och Rysslands
slaviska »världsmission», och med poetisk fantasi och filosofisk
läggning förenade han en stor beläsenhet, särskilt i teologi och
kyrkohistoria. I sina utkast till en världshistoria undersökte han
de tre faktorer, som bildat västerlandet: Rom, barbarerna och
kristendomen. Men allt detta hade lett till splittring mellan kyrka
och stat, till klassmotsatser, revolutioner, reformationer o. d.,
som Ryssland förskonats från. Fröet till framtidens
folkförbrödring vore att söka hos slaverna, det demokratiska bondefolket.
Den ryska kyrkan är oföränderlig, därför att Kristus är
oföränderlig; hon utesluter alla villfarelser och förknippar enhet med
frihet, enär hon erkänner traditionen vid sidan av den heliga skrift.
Såsom rysk språkforskare gick Chomjakov i det absurda ännu
längre än till och med Lomonosov-Tredjakovskij,[1] ty i likhet med
den slovakiske panslavisten Kollár fann han slavisk historia
årtusenden före Kristi födelse och härledde t. ex. anglitjane
(engelsmän) från — den ryska småstadshålan Uglitj eller Thüringen från
— Tver. Men som poet (en tragedi om Jermak, Sibiriens
upptäckare) var han beaktansvärd och hade rika erfarenheter från
sina resor. Han hade deltagit i det turkiska kriget 1829 och år
1847 i Prag besökt Hanka, den snillrike leverantören och —
delvis — fabrikören av de falska fornböhmiska handskrifter, som
blevo så betydelsefulla både för slavistiken och den tjechiska
nationalitetsrörelsen. I en dikt drömde han, att han svävade som
en örn och såg en böhmisk biskop i cyrillisk skrud på Petrin
(Laurentiusberget) vid Prag, och i poemet »Ryssland» heter det:
»Statt upp, statt upp, mitt fosterland,
för bröder! Herren Gud dig kallar
dit bort, där Donaus vatten svallar,
långt bort till en egeisk strand
att lossa de förtrycktas band.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
