Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Narodnikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NARODNIKERNA.
161
Denna icke obefogade ängslan för uppkomsten av ett
byproleta-riat tog sig ett konstnärligt uttryck i Uspenskijs mästerverk
»Jordens makt» (1881) på grundvalen av långvariga studier i
guvernementet Novgorod. Bonden Ivan Petrov har demoraliserats såsom
järnvägsarbetare, ty friheten är farlig för den ryske bonden, som
behöver ett visst yttre tvång i förening med en pådrivande kraft.
Alla yttre faktorer (barin, kulak* polis, fabrikör o. d.) äro
fördärvliga för bonden; han begår ett förräderi mot folket genom
att söka lyfta sig högre, och det ryska folket får ej gå utom
bondelivets agrariska ram. Men då Ivan Petrov kommer tillbaka
till sin avlägsna by, blir han människa igen, ty jorden besitter
en förundransvärd makt: hon är en rättvis, oväldig, frikostig,
uppfostrande och förädlande moder. Men för den ekonomiska
synpunkten glömde Uspenskij dock ej, att människan lever icke
blott av bröd, och naturen kan i sin opartiskhet vara både grym
och hjärtlös, och därför finnes något ännu högre än naturen:
det är kärleken, som mildrar kampen för tillvaron och paralyserar
den starkares rätt.
I dessa åsikter kommer G. Uspenskij L. Tolstoj tämligen nära,
ehuru det är den väsentliga skillnaden mellan dem båda, att
programmet hos den senare är blott en konstruktion, utarbetad
ur djupet av hans spekulativa medvetande, men hos Uspenskij
grundat på mångåriga studier av dåvarande förhållanden i det
novgorodska guvernementet, »sågfilarnas» egentliga hembygd, där
grannskapet av huvudstadens fabriksdistrikt skärpt motsatsen mellan
det patriarkaliska bondelandet och den moderna industrialismen.
»Maskinens ångvissla, som lockar till staden, förstör bondens goda
egenskaper.» Men under det att L. Tolstojs dilettantiska
agrarstudier funnit millioner beundrande läsare i hela världen, icke
minst därför att Tolstoj är konstnär och poet just i de fall, då
han tror sig vara tänkare, har Gljeb Uspenskij näppeligen en
enda åhörare utom Rysslands gränser, och han hör till de
författare, som trotsa en översättning på ett annat språk. Hans stil
saknar ingalunda en viss originalitet, med sund humor och ett
* Se noten sid. 145.
Rysk kulturhistoria. III. ] 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
