Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Dostojevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOSTOJEVSKIJ.
199
Fedor Michajlovitj Dostojevskij föddes år 1821 i Moskva på
ett sjukhus, där hans fader var anställd såsom läkare, och han
vart sålunda från den spädaste barndomen förtrogen med
sjukdom. Han fick också tidigt en försmak av umbäranden och nöd,
ty familjens ekonomiska ställning var dålig, och den enda stora
ljuspunkten i den glädjelösa barndomen var en tillfällig
sommarvistelse på landet. Men frånsett dessa små avbrott, var Dostojevskij
i hela sitt liv bunden vid stadslivet, och stadens diktare har han
blivit så som ingen annan i ryska vitterheten.
Efter studier vid ingenjörskolan fick han en anställning i
statstjänst, men lämnade den redan 1844 för att helt ägna sig åt
litterär verksamhet. Han kom i beröring med Nekrasov och fick
i dennes tidskrift (1846) införd sin första berättelse »Fattigt folk» *
som i sin sociala tendens starkt påverkats av Gogoljs »Kappa».
Berättelsen, arm på handling, men rik på själsstudium, såsom
alltid hos Dostojevskij, består av en brevväxling mellan en
ämbetsman och en kvinna, som sluppit ur en kopplerskas våld. Då
hon får ett i yttre mening fördelaktigt friaranbud, rådgör hon
skriftligt med den vävillige ämbetsmannen — den enda människa
som hon har att vända sig till, och då denne nu upptäcker, huru
djupt han älskar henne, drar han sig frivilligt undan och lider i
tysthet. Den konstnärligt föga betydande novellen väckte med
rätta stort uppseende genom den psykiska inblicken i
tjänstemannaproletariatets, den lägre medelklassens glädjelösa, ringaktade liv.
I Petersburg blev Dostojevskij medlem av en frisinnad klubb,
som stiftats av Petrasjevskij och med vilken Bjelinskij och
Saltykov hade personliga förbindelser. Det var den första hemliga
organisationen av ryska litteratörer (ty dekabristernas revolt hade
utgått ur officerskåren), som på sina sammankomster diskuterade
sociala — ej politiska — frågor, svärmade för Saint-Simon, Fourier
och Cabet och ivrade mot censur och livegenskap. Däremot ville
de icke veta av någon konstitution, som blott vore liktydig med
»rikedomens aristokrati» och ägnad att främja kapitalismen. Bland
annat arbetade Petrasjevskij på ett »Lexikon över utländska ord».
* På svenska »Fattiga stackare» 1885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
