Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Profeten på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
TOLFTE KAPITLET.
slutad författarverksamhet, vars konstnärliga värde ingen bestrider,
och alltjämt rör han upp sinnena i hela världen genom djärva
inlägg i dagens religiösa, sedliga och delvis även politiska frågor.
Och det allra märkvärdigaste är väl, att denne oförfalskade
anarkist, denne förnekare av stat, kultur, statskyrka med mera sådant
aldrig varit förvisad till Sibirien eller suttit i Peter-Pavel
fästningen. Under det att hans konsekventa lärjungar i Ryssland
och i andra länder kastas i fängelse för hans läror, blir han
själv firad av världens konservativa samhällselement och lärda
samfund. På sin höga ålderdom har han ju uttryckt sin önskan
att bli inspärrad i ett »riktigt kallt, otrevligt fängelse», och ur
officiell rysk synpunkt har han i hög måtto förtjänat denna
utmärkelse, som kommit Rysslands flesta och bästa författare till
del. Men det har stannat vid blotta hotet och vid den okloka
bannlysning, som den heliga synoden ansåg sig böra slunga mot
den oresonlige kättaren.
Förklaringen till denna fridlysta undantagsställning ligger helt
visst varken i Tolstojs grevliga börd eller i hans enorma
popularitet såsom romanförfattare, ty den ryska historien har nogsamt
visat, att höga vederbörande icke ta hänsyn till sådana bagateller,
om det gäller tsardömets politiska intressen. Delvis torde
respekten för hans frihet bero på den personliga bevågenhet, som
Nikolaj II tog i arv efter sin fader och som skyddat Tolstoj från
»Tredje avdelningens» attentat, delvis torde saken komma sig
därav att Tolstojs »anarkism» är så barnsligt naiv och absurd,
att den inte ansetts värst farlig för den politiska realiteten, och
därav att han ställt sig alldeles utanför de partipolitiska striderna,
handlingens propaganda, icke brytt sig om själva autokratien och
låtit kejsarens oantastbara person vara i fred. Men månne icke
en tredje förklaringsgrund kunde påvisas, som röjer den politiska
skarpsyntheten i det Pobjedonostsevska systemet? Tänk, om man
verkligen insett, att Tolstoj, millioner frisinnade och frireligiösa
människors apostel, i grund och botten är den ryska reaktionens
bästa värn, ett andligt bålverk mot »liberalismens» och
revolutionens anlopp! Den, som i tid och otid predikar, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
