Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Profeten på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
234
TOLFTE KAPITLET.
väl om hans läror säga, att allt det sanna inte är nytt och allt
det nya icke sannt. Ingen förnekar t. ex. riktigheten i de medel,
som han uppställer för ett gott liv: naturligt levnadssätt i det
fria, sunt kroppsarbete, goda familjeförhållanden, kärleksfullt
umgänge med människor samt en smärtfri död såsom värdig
avslutning på ett dygdigt liv. Men när han vidare formulerar sina
fem budord, löper det sunda förnuftet bort på de falska
slutledningarnas sluttande plan. Då han t. ex. uppställer det
kategoriska imperativet: »svärj aldrig!» och därunder inbegriper även
förbud mot alla slags trohetseder (mot överheten, mot fanan),
blir ju detta i den ryska realiteten liktydigt med att öppna porten
på vid gavel för allahanda laglöshet och anarki, som Ryssland
ändå har så gott om. Då han med en ensidig utläggning av
bibelspråket: »Stån icke det onda emot!» driver den satsen, att
man under alla förhållanden skall löna det onda med gott, d. v. s.
passivt mottaga varje oförrätt eller våldsamhet, blir denna
resignerade fatalism endast ett verktyg i den reaktionära ortodoxiens
hand för att kvarhålla folket i dess andliga träldom och
förnedring. Och när Tolstoj slutligen påstår, att den sanna
människokärleken ej får göra någon skillnad mellan landsmän och
utlänningar och att patriotismen är något förkastligt och fördärvligt,
har han gjort sitt land en lika stor och farlig otjänst, som då
han uppmanar till allt slags militärisk och civil strejk mot den
världsliga överheten. Man må ha vilka tankar som helst om
krig i allmänhet och om Rysslands asiatiska erövringståg i
synnerhet; men när Ryssland nu en gång hade råkat in i det dyrbara,
olyckliga och ärelösa kriget med Japan, var det både sorgligt och
upprörande att se, hurusom författaren av skisserna från
Sevastopol med cynisk öppenhet anbefallde sina landsmän såsom en
helig plikt att svika sin trohetsed mot fanan och rymma ur ledet.
På lika klena fötter står Tolstojs religionsfilosofiska program,,
vars »okristliga» banalitet och flackhet mästerligt påvisats av
Merezjkovskij, under det att Rysslands främsta filosofiska
auktoriteter (prof. A. A. Kozlov i Kiev, furst D. N. Tsertelev, prof. N.
Karjejev, L. E. Obolenskij, Esther Luba Axelrod m. fl.) från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
