Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Profeten på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
TOLFTE KAPITLET.
Bort med kapitalismen och med diverse andra saker, som sluta på
-ism och som i själva verket inte alls äro så trevliga, men med
nödvändighet tillhöra vårt moderna, högst komplicerade samhälle!
Här framstår Tolstoj såsom den rene nihilisten, gentemot
vilken Bazarov och alla de ryska attentatsmännen skulle förefalla
ofarliga, om man icke på samma gång tröstade sig med att
Tolstoj är den fridsammaste och beskedligaste anarkist, som världen
skådat. Men detta ursäktar icke hans ytterlighetsteorier och
förminskar ingalunda de politiska vådorna av sådana irrläror, ty
just därför att Tolstoj har varit en stor författare och personligt
är en älskvärd, oförvitlig människa, finns det millioner enfaldigt
folk, som äro övertygade om att han också är en stor samhällstänkare.
Tolstoj är en ovanlig personlighet, en överväldigande levande
kraft, under vars suggererande inflytande jag själv stått vid ett
personligt sammanträffande, och hans betydelse för Ryssland har
varit omätlig. De mångfaldiga ställen i detta arbete, där hans
namn nämnts,* bevisa ock, att jag ingalunda underskattat detta;
men de bevisa därjämte, att han i många stycken endast
upprepat, vad många andra sagt före honom i Ryssland alltifrån
Vladimir Monomachs tid. Och jag klandrar ej Tolstoj för dessa
upprepningar — det finns sanningar, som äro så gamla, att de
åter börja få nyhetens behag, och som ej kunna sägas nog ofta.
Ej heller dömer jag honom hårt därför att han i dessa
sanningar smugglat in en massa omedvetna, men påtagliga osanningar,
ty även genom sina förvillelser och misstag har han som så
många andra snillen på avvägar verkat väckande, och hans liv
har ju varit ett enda träget sanningsforskande. Men jag dömer
honom strängt för hans brist på historiskt förstående och för
bristen på erkännande av historiens föregående forskningar. Med
sin fina bildning och rika beläsenhet har Tolstoj ej kunnat vara
okunnig om att mycket av vad han uttalat såsom nya
sanningar redan förkunnats av många män inom och utom Ryss-
* Del I sid. 51, 59, 63, 65, 91, 137, 167, 192, 193, 201, 204; del II sid.
3, 20, 25, 103, 116, 193, 202, 206, 221. Och i denna del har Tolstoj, före
detta kapitel, nämnts icke mindre än 44 gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
