Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
TRETTONDE RAPITLET.
popularitet i Moskva. Men dess mer stegrades ock hans
hänsynslösa makt- och hämndlystnad, och då han för en årlig
summa av 75,000 rubel arrenderat »Moskovskija Vjedomosti» av
regeringen, fick han fast mark under fötterna. Alla, som icke
godkände hans trånga nationella program, stämplades såsom
landsförrädare, »pennans banditer och pressens skurkar». Hans
framgång vart oerhörd. Tidningen, vars prenumerantsiffra gick
upp till 50,000, blev en allenastående makt, som gav kejsaren
anvisningar och råd, utpekade ministrar, som borde avsättas, och
tidningar, som måste indragas. Korokozovs attentat 1866 och
polacken Berezjkovskis i Paris 1867 styrkte Alexander II i
övertygelsen om den katkovska politikens riktighet. Överallt vädrade
»den kejserlige gårdvaren» — såsom han själv kallade sig —
någon fara för den ryska »odelbarheten» och ansåg sig kallad
att frälsa landet. Med den polska frågan sammanställde han
godtyckligt alla andra rörelser — alltifrån Hangö udde till Kamtjatka,
från Novaja Zemlja till Kaukasus. Och det onda måste
uppryckas ined roten: det vore ej nog med polisåtgärder, utan alla
skolor och universitet borde rensas från samhällsupplösande
element och smittofrön.
Katkovs inflytande på Rysslands inre politik har varit
ödesdigert, och hans begåvning höjde sig näppeligen över
medelmåttan; men han var en stor personlig kraff, som i det rätta
ögonblicket förstod att göra sig till situationens herre och leda
den nationella opinionen i önskad riktning. Och han var utan
jämförelse den främste journalist, som Ryssland haft inom sina
egna gränser. Dessutom förfogade han över en klar, personligt
utpräglad stil, som gav ett litterärt värde åt hans otaliga ledande
artiklar. Såsom prov må anföras en ledare från år 1863:
»De tider äro nu förbi, då Ryssland ostraffat kunde leka med
liberala och kosmopolitiska idéer. I betraktande av den fara, som
plötsligt uppstått för staten, är det ett brott att understödja den
polskvänliga rörelsen, och den ryske patriotens plikt är att
obarmhärtigt krossa rebellerna. Länge nog ha vi långmodigt åsett
deras tilltag vid Weichsel och av vurm för liberala utopier hållit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
