Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska rikets grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några avgifter. Denna överenskommelse beedigades på korset av
kejsar Leo och hans medkejsare Alexander, medan Oleg och hans
män avlade sin ed på sina gudar Perun och Veles. Traditionen
tillägger, att Oleg, innan han bröt upp såsom segrare, fäste sin sköld
på den förödmjukade stadens mur. Ryssarne skulle dessutom ha
avseglat med segel av siden, medan slaverna i Olegs här måste nöja
sig med mindre dyrbara segel av nettelduk, som snart söndersletos
av vinden, varför de åter måste gripa till sina grova linnesegel:
»Det var nämligen inte tillbörligt, att slaverna foro med fina segel.»
Oleg dog vid hög ålder år 912, såsom det uppgives, genom bettet
av en orm, som kröp ut ur skallen på hans döda livhäst. Detta gav
upphov till sagan, att en trollkarl profeterat hans död genom denna
häst, en profetia, som på ett sällsamt sätt bekräftades.
Olegs efterföljare Igor, på nordmannaspråk Ingvar, fortsatte
erövringarna. År 914 gingo ryssarna med 500 skepp över Kaspiska
havet och plundrade den persiska kusten; 941 tågade de mot Bysans,
men denna gång förstördes den ryska flottan av den grekiska elden.
År 944 tågade ryssarna för fjärde gången mot denna stad, men nu
förmåddes Igor genom skänker att avtåga, och ett nytt fördrag
ingicks, vilket i någon mån inskränkte ryssarnas handelsrättigheter
och dessutom ålade dem att skydda Chersons område mot
Donaubolgarernas infall samt i nödfall komma den grekiska kejsaren till
hjälp. På hemvägen mördades Igor av drevljanerna, då han ville
upptaga tribut av dem. Enligt Leon Diakonos, omkring 980, slets
han itu genom att bindas vid två unga, till jorden böjda träd.
Som Igors son Svjatoslav var minderårig, förde hans moder Olga
regeringen. Olga, egentligen Helga, tillhörde en furstlig släkt i
Pskov av skandinavisk härkomst och synes ha utmärkt sig för stor
kraft och duglighet. Hennes första åtgärd var att utkräva
blodshämnd på drevljanerna, vilka hon ålade en stor tribut, varefter
hon företog en rundresa genom sitt rike och omsorgsfullt reglerade
det furstliga hushållets förvaltning. År 957 drog hon med stort
följe till Konstantinopel, där hon på sin önskan döptes av
patriarken Trofylak i närvaro av kejsar Konstantin Porfyrogenetos, som
blev hennes fadder, och antog namnet Helena efter kejsarens gemål.
Sannolikt var hon redan bekant med den kristna läran, som redan
på den tiden hade många bekännare i Kiev, där de bildade en
ingalunda obetydlig kristen församling, som åtnjöt fullständig tolerans.
I alla händelser stärktes kristendomens ställning i Kiev betydligt
genom Olgas dop, och från denna tidpunkt blev också motsatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
