Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska rikets grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan hedningar och kristna allt skarpare utpräglad. Sin
femtonåriga son Svjatoslav kunde hon emellertid icke förmå att övergå till
den kristna läran.
Då Svjatoslav år 964 började sitt krigståg mot sina grannar i
öster, förblev emellertid den inre styrelsen i Olgas händer. Först
vände han sig mot de ännu icke helt och hållet besegrade folken
vid Oka och Volga. Vjätitsjerna måste betala tribut, varpå
chasarernas rike störtades och deras huvudstad Belajavesj eller Sarkej
intogs. Volgabolgarernas land härjades, och de nederlag, som
drabbade chasarerna, voro så svåra, att detta folk snart alldeles
försvann från den politiska horisonten, med undantag av några få
rester på Krim och i Kaukasus. Sedan Svjatoslav sålunda samlat
alla de slaviska folken under sitt välde, kunde han tänka på att
utföra sina planer mot södern.
Anledning härtill fick han, då kejsar Nikeforos Fokas bad om
hans hjälp mot Donaubolgarerna med anbud om en stor summa
— 15 centner guld enligt tradition — något som lätt bestämde den
ryske fursten. År 968 tågade han också med en styrka av 60,000
krigare utför Dnjepr för att därefter från Svarta havet fara in i
Donau. Bolgarerna ledo det ena nederlaget efter det andra och en
hel rad av deras städer erövrades, framför allt Perejaslavetz och
Drster, det nuvarande Silistria. Mitt under dessa segrar
inträffade emellertid det budskapet, att Kiev belägrades av petsjenegerna
och att staden, där Svjatoslavs moder och barn befunno sig, redan
led svårt av hungersnöd. Det lyckades emellertid Svjatoslav att
driva bort petsjenegerna och undsätta staden, men fast hans
undersåtar tydligt uttryckte sitt missnöje med hans krigståg, företog han
likväl 969 ett nytt härnadståg till Donau med den förklaring, att
han ville bo i Perejaslavetz, därför att denna stad, som torde ha
legat vid Donau, var hans lands medelpunkt, dit grekerna förde
vävnader, guld, vin och frukter, Böhmen och Ungern silver och hästar
och Ryssland pälsverk, vax, honung och slavar.
Med sin gemål hade Svjatoslav två söner Jaropolk och Oleg samt
utom sitt äktenskap sonen Vladimir, vars moder Valusja var en
livegen i Olgas tjänst. Mellan dessa tre söner delade han sitt rike,
så att den äldste fick Kiev, Oleg drevljanernas land och Vladimir
Novgorod. Själv tyckes Svjatoslav icke ha förbehållit sig land
och folk; hans håg stod till Bulgarien, som han ville erövra för sin
egen räkning. Denna gång skulle han emellertid stöta på större
svårigheter. I Konstantinopel hade kejsaren Nikeforos mördats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
