Ryssland och dess tsarer / Förra delen / 21 (1919-1920) Author: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska rikets grundläggning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

969, och hans mördare, armeniern Johannes Tzimiskes bestigit
tronen. Tzimiskes var en framstående fältherre och fast besluten att
frivilligt icke avstå ens en fotsbredd land åt Svjatoslav, och då
denne icke kunde förmå sig till avtåg, måste kriget avgöra om
ryssarnas tapperhet var vuxen romäernas krigskonst.

Slavernas utbredning norr om Donau omkring år 900 enligt en tysk kartskiss.

Efter flera framgångar under krigets början, vilka satte
Svjatoslav i stånd att överskrida Balkan, kom det på hösten 970 till en
drabbning utanför Arkadiopol, det nuvarande Lule-Burgas, vilken
slutade med ryssarnas nederlag och tvang Svjatoslav till återtåg över
Balkan. Tzimiskes rustade sig nu att fullständigt krossa honom,
och på våren 972 erövrade hans general och svåger Bardas Skleros
staden Perejaslavetz, vars besättning till största delen nedhöggs.
Endast den varägiska befälhavaren förmådde med en ringa skara
slå sig igenom till Svjatoslav, som nu samlade alla sina krafter och
i spetsen för en här på 60,000 man ryckte mot grekerna. Trots all
tapperhet förmådde han icke tillkämpa sig segern, utan måste
innesluta sig i Drster, där han i tre månader försvarade sig mot grekerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>