Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vladimir den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Basilius till seger över de upproriska vid Abydos den 13 april 989.
Den grekiska prinsessans förening med den ryska storfursten
försäkrade de bysantinska kejsarne om en varaktig fred med ryssarna
och gav dem därjämte den omätliga förtjänsten att ha omvänt ett
helt folk till kristendomen. Genom att grundlägga en kyrka i
Cherson sökte Vladimir därstädes befästa sitt minne, varefter han med
sin gemål och ett ansenligt antal grekiska andliga återvände hem,
väl försedd med reliker.
Hade Vladimir, medan han ännu var hedning, låtit resa
avgudabilder, lät han nu också förstöra dem. Kumirerna, såsom dessa
kallades, sönderslogos och uppbrändes, men värsta medfarten
drabbade Perun, själva dunderguden. Först bands han vid svansen
på en häst och släpades ned till floden, där han bearbetades med
påkar av 12 karlar. Träbelätet kände visserligen icke svedan, men,
såsom Nestor framhåller, skedde detta för att »håna djävulen».
Därpå sköts bilden ut i vattnet, följde med strömmen utför de
ryktbara forsarna och strandade slutligen på en sandbank, som därefter
kallades Peruns grund.
Vladimir lät därpå förkunna, att »den av stadsborna, han måtte
vara rik eller fattig, som nästa morgon icke infann sig vid Dnjeprs
strand, skulle anses som fiende. Då folket hörde detta, gingo
de med glädje, fröjdade sig och sade: ’Om detta icke vore något
gott, skulle fursten och bojarerna icke antagit det.’ Följande
morgon begav sig Vladimir med tsarinnans präster och prästerna från
Cherson ned till Dnjepr, och otaliga människoskaror kommo
tillsammans, stego i vattnet och stodo, somliga upp till halsen, andra
till bröstet, barn till bröstet från stranden. Andra buro barnen.
De fullvuxna vadade omkring, men prästerna stodo och läste
böner, och det var en stor fröjd att åse detta. Då nu folket blivit
döpt, gick envar hem till sig.»
Alldeles utan motstånd skedde emellertid icke övergången till
den kristna läran. De hedna gudarnas ivrigaste anhängare flydde
från Kiev ut i steppen eller till de närmaste skogarna. Det övriga
Ryssland var ännu hedniskt och förblev detta länge. Ännu
återstod mycket, innan man kunde tala om ett kristet Ryssland.
Mycket berodde på Novgorod, dit Kievs nya metropolit, Michael, begav
sig och i sina omvändelseåtgärder till och med synes ha fått väpnat
understöd. Novgorods omvändelse synes också ha skett endast till
namnet. Då Michaels efterträddare Leontias (992 till efter 1004)
utnämnde en grek från Cherson vid namn Joakim till Novgorods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
