Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vladimirs söner och efterträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jaroslavs regeringar torde omkring 60 kyrkor ha uppförts, bland andra
Sofiakyrkan i Novgorod och Återlösarens kyrka i Tsjernigov, båda i
bysantinsk stil med många helgonbilder och reliker. I de båda mördade
bröderna Boris och Gleb erhöll Ryssland sina första nationalhelgon.
Kiev nådde under Jaroslavs regering sin högsta glans och väckte
Västerlandets beundran. Staden med sina åtta torg var mötesplats
för köpmän från Bysans, Tyskland, Skandinavien, Ungern, Holland,
och på Dnjepr drogo handelsflottorna sina fåror. Jaroslav hade icke
tillräckligt med konstnärer till att smycka alla kyrkor och icke nog
med präster för att ombesörja gudstjänsterna. Han inkallade från
Bysans grekiska kyrkosångare, som skulle undervisa de ryska
andliga. Icke utan orsak kallade Adam från Bremen Kiev för
Konstantinopels medtävlerska och Greklands (!) vackraste prydnad. Som
Ryssland hittills icke haft någon skriven lag, lät Jaroslav uppteckna
gängse rättspraxis och rättsskipning, Ruskaja Pravda, som i all sin
enkelhet blev början till en verklig strafflagbok. Ryssland fick
även sin första kyrkolag under Jaroslavs regering, och i sitt lovtal
över Vladimir »den helige» och kristendomen utbrister Kievs
patriark, Ilarion: »Betrakta denna stad, glänsande av höghet! Se de
blomstrande kyrkorna, den uppväxande kristendomen! Se staden
upplyst av helgonbilder, glänsande, omgjuten av timjan samt full
av lovsånger och heliga hymner! Och då du ser allt detta, gläd
dig och prisa Gud, som skapat allt detta.»
För att det rike, Jaroslav vid sin död efterlämnade, fortfarande
skulle kunnat äga bestånd i sin gamla storlek, borde tronföljden i
detsamma ha reglerats på något sätt. Detta hade emellertid icke
skett. I gamla tider, då staten regerades på patriarkaliskt vis och
fursten härskade som en familjefar, då furstens kassa på samma
gång var statskassa och de furstliga hovämbetena samtidigt voro
statsämbeten, då riket sålunda ansågs såsom furstens privategendom,
var privaträtten samtidigt statsrätt och fursten förfogade över
riket som över sin egendom. I enlighet med dåvarande privaträtt
hade varje barn anspråk på sin del av den faderliga eller
familjeförmögenheten, och alltså även varje medlem av det regerande
huset anspråk på en del av riket Som, i överensstämmelse med de
slavisk-germanska förfogandena, stammens eller familjens äldste
förde regementet i hushållet, voro också i riket de yngre förpliktade
att lyda den äldste. Detta var det s. k. senioratet, och på detta
sätt hade länge regerats i Ryssland. Allt ifrån Olegs tid hade
bruket utbildat sig, att den äldste skulle ha sitt säte i Kiev, medan
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
