Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vladimir Monomach och Kievs nedgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där han haft en syn och som han kallade Bogoljubovo, d. v. s. »Guds
kärlek ».
Till sitt residens tog han varken Rostov eller Susdal, utan
nedsatte sig i Vladimir, dit också hans faders krigarfölje flyktade. I
Vladimir hade han inga gamla släkter och ingen sluten
stadskommun till motståndare, och denna stad beslöt han därför att göra
till sitt rikes medelpunkt. Sina
bröder Mstislav, Vasilko och
Vse-volod fördrev han, de flydde med
sin moder till Konstantinopel —
två brorsöner måste också vika
för honom, liksom han förjagade
sin faders bojarer. Efter några år
var Andrej sålunda ensam
härskare i norden (1161).
Storfurstetiteln tog han för egen räkning
i anspråk, ehuru han icke brydde
sig om att vistas i Kiev, där hans
broder Gleb i stället fick residera
och dit han sedermera sände vem
det föll honom in. Även
Nov-gorod erkände hans överhöghet.
Andrej sökte även göra sin
residenstad Vladimir till
Metropol och uppförde en praktfull
Guds moders kyrka åt den
blivande metropoliten, vartill han
bestämt biskopen i Rostov, Feodor,
vilken också med förbigående av metropoliten i Kiev invigdes i
Konstantinopel och genast erkändes av Andrej. I den kyrkliga fejd, som
nu utbröt med Kiev, synes Andrej dock icke kunnat skydda Feodor,
utan utlämnade honom till Kievs metropolit, som på det mest
barbariska sätt bragte sin farlige medtävlare om livet. Först sedan
man ryckt ut hans tunga, avhuggit hans högra hand och utborrat
hans ögon, erhöll han nådestöten. Tanken på att förlägga
medelpunkten för den andliga makten i Ryssland från södern till norden
och strävan att befria den från patriarkens överhöghet förblev
emellertid vid liv och förverkligades också på den mark, Andrej förberett.
Alla Andrejs handlingar vittna om hans hårda, oböjliga karaktär.
Alla, som omgåvo honom, kände sig osäkra. Självständighet tålde
Skulptur å huvudportalen i St.
Dimitrij-katedralen, Vladimir.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>