Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den fornryska kyrkan. Boklig bildning och litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
! utan (undantag härstammade
I från folkets fattigaste och
minst bildade samhällslager,
med ett ord från proletariatet.
Över huvud var bildningen
i det dåtida Ryssland ytterst
ringa. Ett århundrade efter
Vladimir den heliges och
Jaroslavs åtgärder återstod
knappt mer än konsten att
läsa och skriva, stads- och
biskopsskolor funnos inga, men
väl privata läroverk, vilka
delvis leddes av lekmän, sorn
man sedermera kallade
»mästare». Även i dem gick
undervisningens resultat icke längre
än till att lära läsa och skriva,
och därvid stannade det ända
in i tsar Peters tid. En
möjlighet fanns emellertid att genom läsning förskaffa sig
kunskaper, men med tillgången till litteratur stod det klent till. Den
äldsta ryska skriftställaren,
som man känner, är munken
Jakob, som. i alla händelser
före 1072 skrev en historia om
Vladimir och Olga och om
Boris och Gleb. därnäst
kommer Nestor från Grotteklostret,
som fore 1091 författade två
levnadsbeskrivningar över
Boris och Gleb och över abboten
Teodosius i Kievs
Grottekloster. Därpå följer en
hundraårig paus, och först mot
slutet av den förmongoliska tiden
uppstodo på nytt
historieskrivare. Bland dessa förtjäna
anteckningarna i Kievs
Grottekloster i första rummet upp-
72
Den helige Simeon. i5:de århundradet.
Den helige Nikita. i6:de århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
