Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Novgorod och Alexander Nevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vetsje, då vreden uppbrusade, åsidosatte alla rättsliga former,
var det icke heller allt för överraskande, att staden under de 102 år,
vilka förflöto från Vsevolods fördrivande, hade icke mindre än 38
furstar och 43 posadniker.
Sina furstar valde Novgorod under denna tid antingen bland
Jurijs av Susdal avkomlingar eller hellre bland ättlingar till
furstarna i Smolensk, Kiev och Tsjernigov, därför att dessa
områden lågo på större avstånd från Novgorod än Susdal, vars furstar
också kunde bli mycket obekväma. Båda linjerna hade sina
anhängare i staden, vilket ofta gav anledningen till häftiga partistrider,
som tidtals bragte Novgorod nära sin undergång. Då sålunda år
1167 Andrej Bogoljubskij och hans bundsförvanter stucko
Novy-Torg, d. v. s. »nya torget», och Luki i brand och besatte alla söderut
ledande vägar, råkade Novgorod i största nöd, och ännu sämre
ställt med Novgorods frihet blev det, då Jaroslav Vsevolodovitj
1215 avskar all tillförsel till staden, så att en fruktansvärd
hungersnöd utbröt, på samma gång pesten ytterligare stegrade dennas fasor.
Novgorod räddades emellertid den gången, och i slaget vid Lipezk
dukade Susdals redan segervissa här under. Men några år därefter
erhöll Susdals parti åter överhanden, och samma Jaroslav, som
lidit nederlaget vid Lipezk, blev för en tid furste i Novgorod.
Under allt detta hade vetsjes makt ständigt ökats. I fursten
ville man icke ha annat än en domare och administratör samt, om
möjligt, begagna sig av hans familjeförbindelser till ernående av
handelsförmåner. Vad som trots alla ogynnsamma förhållanden
upprätthöll Novgorods maktställning var nämligen, att jämte de frias
självmedvetna församling en mäktig herreklass och ett
köpmans-patriciat utvecklat sig, vartill ingenstädes ett motstycke fanns i
Ryssland.
I Novgorod höll man också med stor omsorg furstens drusliina
avlägsnad från allt inflytande. Drushinan tillhörde icke
borgerskapet och fick icke bo i staden. De stora egendomsägarnes
infödda herreklass stod däremot högt i folkets aktning. De bildade
omkring 40 familjer, »herrarna», såsom de kallas i tysk-hanseatiska
urkunder, och ur deras mitt valdes alltid stadens högsta ämbetsmän,
ståthållaren och tusenmannen. Utom sina redan omtalade
rättigheter ålåg det posadniken att vara stadens politiska representant i
krigs- och fredstider samt föra befälet över Novgorods trupper,
medan fursten endast förde befälet över sin drushina. Man kan
fördenskull också lättare tänka sig Novgorod utan furste än utan po-
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
