Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Novgorod och Alexander Nevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sadnik. Man skilde mellan tjänstgörande ocli före detta ståthållare,
vilka sistnämnda utmärktes framför de övriga bojarerna endast
därigenom, att man på grund av deras erfarenhet med förkärlek
kallade dem till viktiga poster.
Ett knappast mindre mäktigt ämbete, vilket likaledes var
»herrarna» förbehållet, var »tusenmannens», tysätzkys, vars ställning
också utvecklade sig i Novgorod på ett egendomligt sätt. Egentligen
var han gemene mans huvud och hade såsom sådan stor makt, enär
han med massans hjälp kunde genomdriva allt i vetsje. Han var
också stadsuppbådets militäriska överhuvud jämte posadniken och
i sila viktiga frågor dennes adlatus. Dessutom hade han även en
egen domstol, oberoende av såväl furste som posadnik, och tog
jämte fem äldste också sin del i den viktiga handelsdomstolen.
Med tiden ökades bojarernas inflytande. De små jordägarna
försvunno allt mera, och i samma mån steg de stora jordägarnas
betydelse. På detta sätt erhöllo förutvarande posadniker och tusenmän
småningom karaktär och ställning av ett mindre råd, som svingade
sig upp till det inflytelserikaste organet såväl i Novgorods
stadsförvaltning som i dess politik. Bojarerna blevo regelbundet
Novgorods sändebud vid avslutande av fördrag, varvid alltid fem, en för
varje stadsdel, utsändes. Det är fördenskull icke heller osannolikt,
att bojarerna vanligen voro stadsdelarnas, »kvarterens»,
föreståndare, och då de intogo en så betydande ställning, var det icke heller
underligt, att folkets aktning för bojarerna övergick på deras
avkomlingar. En särskild klass av så kallade bojarbarn uppstod, vars
rättsliga ställning och politiska betydelse likväl icke kan till fullo
utrönas.
I denna republik med sin oligarkiska spets erhöllo emellertid
köpmännen en betydande makt. Redan från allra första tiden hade
Novgorod varit en handelsstad. På den arabiska och varägiska
handelsperioden följde i I2:e århundradet den gottländska och
hanseatiska, och slutligen monopoliserade hanseaterna fullständigt
Novgorods handel.
Allt ifrån mitten av I2:e århundradet hade i Novgorod funnits
en gottländsk handelskoloni, vars medelpunkt var den Helige Olofs
kyrka. Gottlänningarna följdes snart av hanseaterna, vilka redan
1184 byggde en tysk kyrka St. Peter och sammanslöto sig till en
»tysk gård ». Två gånger om året, vår och höst, inträffade de
främmande köpmännen med sina varor i Novgorod för att från sina
strängt organiserade, väl befästa och bevakade hamnar besörja sina
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
